A Life to Live

Alla inlägg under oktober 2013

Av Livsturisten - 31 oktober 2013 11:17

 

Ny mössa på G.
Då den snart är klar så funderar jag redan på vad jag ska göra härnäst.

Tror att jag tar och lägger in lite effektiv basfärg med nästa nystan av den här färgkonstellationen.

Av Livsturisten - 30 oktober 2013 00:38

När jag rasade in i väggen... blev utbränd... i augusti 1989... så blev jag på nolltid fånge i mitt hem för de följande många åren fram till hösten 1998.

Jag levde (eller existerade) med 15 - 18 panikattacker per dygn, och utöver dessa så var jag så slut och förlorade extremt fort minsta uns av självkänsla, och orkade inte kämpa för min rätt till vård.


Min sambo jobbade för att försörja oss - och var därför inte hemma så värst många timmar per dygn. Då han var hemma så sov han mest.

Min mamma hjälpte till och såg till att våra räkningar blev betalda - något jag skött, men nu bara tappade.

Min sambos mamma hjälpte till att handla (tillsammans med sambon) och lagade en hel del jättegod mat, som jag åt... och ibland kunde jag inte få i mej något.


Det mesta av dessa år är fortfarande höljt i dunkel. Svarta partier, där mitt minne inte når in.


Nånstans halvvägs, då jag för länge sedan hade gett upp om att nånsin komma tillbaka till ett liv utanför den lägenheten. Ett socialt liv med kontakt med andra människor.

Ett liv med vänner... Nä, det fanns inget hopp om detta för mej.


Då upptäckte jag en "figur" på TV... som sambon sett en del gånger redan, men som jag inte alls sett eller noterat innan.

Den människan betedde sej knäppare än vad jag nånsin skulle kunna göra - tyckte jag - och jag minns att jag kände att "om hon är accepterad och har ett liv där ute bland folk och har vänner... då borde jag också kunna få det.."
Och, en kväll hörde jag i slutet av ett avsnitt hur hon sa: "Man kan inte bromsa sej ur en uppförsbacke!"

Min första respons inom mej blev: "Jag vet!" Och, så åkte jag kana (inom mej) baklänges.


Men, jag hade fått upp ögonen för "en kompis", som jag orkade med att se på TV... och för varke gång jag såg denna serie, och hörde slutorden så blev jag starkare.


Det tog ytterligare år, och händelser... och ras rakt ner i becksvarta mörkret... innan jag slutligen tog steget ut i "verkligheten" (utanför mitt hem) genom direktsänd TV (där jag som "sidekick" åt Täppas blev först i Sverige att sitta som en länk mellan TV-showen och tittarna via internet).

Men, Sally blev och var kompisen som under en tid puttade och drog mej framåt/uppåt.


Jag fick en chans, för några år sedan, att träffa Maria Lundqvist. Och, det första jag ville... och faktiskt gjorde... var att berätta för henne om hur mycket Sally betytt för mej då jag var i sånt dåligt skick.
Och, jag tackade henne för detta.

Hon blev riktigt glad, och rörd, av att få höra det.

Och, det gladde mej att jag fick chansen att berätta. Att låta henne få veta!


Än idag känner jag som då: Hon är en Underbar människa!

Av Livsturisten - 29 oktober 2013 23:00

Idag fick Óskadís nya skor.
Hon stod och sa en del saker riktigt tydligt, medan jag filmade henne.


Nu vill jag ge DEJ chansen att berätta (eller gissa) vad det är hon säger.

Den som kommer närmast eller gissar bäst vinner ett fint pris.


Deadline är midnatt den 31 oktober 2013.

Lämna ditt bidrag som kommentar. 

Av Livsturisten - 27 oktober 2013 23:10

Kom inatt på att det var ett bra tag sedan jag var med på EFIT. Kollade in på EFIT's site, och konstaterade att det skulle vara EFIT-dag idag.

Så, då fick det bli så. Eller, så gott det gick, i alla fall, då minnet svek när solen gick ner.


Vid 2-tiden:

 

Konstaterade att det var helt rätt tidpunkt att komma ihåg EFIT.


9-tiden:

   

Äter frukost, och konstaterar att buketten jag fick av Pelle & hans matte inte vissnat fullständigt ännu.

10-tiden:




 

Den årliga obligatoriska hösstäddagen har inletts.
Vi mockar rent hagar.


11-tiden:


 

Vi fyller sista kärran i den hagen och går till nästa 2 hagar för att mocka rent även där.


12-tiden:


 

Lunchen, som hyresvärden bjuder på, består av en enormt god smörgåstårta. Till det drack jag hallondricka, som också var väldigt god.


Bonusbild:
 

Så här såg det ut från en annans kameravinkel.
Jättemysigt att sitta utanför stallet där min Óskadís bor, i solen och trevligt sällskap, och äta god smörgåstårta.

Jag gillar städdagarna - och skulle välkomna flera dagar då vi hittar på trevliga saker tillsammans.


13-tiden:

 

Sambon (vi var 2 som städade för 1 häst) gick tillbaka ut i hagarna och mockade rent i timmarna 2 - till dess städdagen enligt schemat skulle sluta. Under tiden mockade jag de boxar som för dagen var mitt jobb. Och, pratade en del med trevliga stallkamrater.


14-tiden:

 

Solen är redan på väg att försvinna för idag.


15-tiden:

 

Sambon blev ombedd att, på sin lediga dag, köra fram hösilage. Det har gått åt en hel sån fyrkantsbal från lördagens kvällsfodring (då sambon öppnade den innan) och fram till nu.


16-tiden:

 

Vi är hemma och fikar, innan det är dags att gå ut, i mörkret, och hämta in hästarna.


Insläppet missade jag att fotografera. Mörkt. Och, jag hade ont i hela området där bältrosen härjar.


19-tiden:

 

Kollar in flyget som jag trodde att Sögn och Disas Matte o Husse e med på från London. Men, fick sen sms som gjorde mej uppmärksam på att även England ställde tillbaka klockorna inatt, och fortfarande är en timme efter oss.

Flyget ska lyfta efter 20.


20-tiden:

 

Äter middag. Orkade inte göra något avancerat idag.


21-tiden:

  

Stickar på sambons senaste raggsockor.


Missade att fota då vi kvällsfodrade, och därmed får min EFIT-dag vara till ända.


Lämna gärna ett avtryck så jag vet vart jag ska gå och spana in din dag.   




Av Livsturisten - 26 oktober 2013 01:07


Så var sambons mössa klar.

Den matchar raggsockorna jag stickade klart innan jag sen kompletterade med mössan, av garnet som blev över.

S  

För den handarbetsvän som undrar vad det är för garn kan jag berätta att det är Järbo garn's Raggi.

Av Livsturisten - 26 oktober 2013 00:17

Hade ingen aning om att sambon gått med på att jobba på sin enda sovmorgon i veckan. Och, sambon hade inget minne av det, heller.
Så, chefen ringde vid 7 och väckte honom, och påminde om att han skulle jobba.


Jag kände en uppgivenhet... för att de viktiga planerna återigen skulle få slås omkull fullständigt - då jag uppfattade det som att han skulle jobba fredag i utbyte mot den semesterdag han tog ut i onsdags, då jag behövde stöd genom och efter koloskopin.


Men, sambon förklarade sen att han inte tagit semesterdagen... utan han hade istället bytt, så att han kunde vara ledig onsdag eftermiddag emot att han skulle jobba fredag morgon.

Och, alltså vara ledig resten av fredagen.


Så, då fick jag slippa behöva ändra fredagens planer. Och, det var bra!


Vi åkte hemifrån strax efter lunch. Åkte vägen förbi ICA Maxi och inhandlade en fin blombukett, som jag glömde fota.

Jag filmade däremot då min mamma öppnade blombuketten (som jag slagit in i blompapper), och då hon packade upp 2 fleecefiltar och 1 sån mysig filt med ärmar, som man har på sej som en filt med ärmar.

Videon åker in i familjealbumet.


Det blev en trevlig och glad eftermiddag hos mor&syster, då vi firade min mammas födelsedag några dagar tidigare, eftersom vi jobbar och inte kommer ifrån den dag som hon fyller.

 

Att hon fick mysfilten och fleecefiltarna var för att hon behöver dom.

Hon fryser något oerhört, och enligt min erfarenhet finns ingen filt som värmer så bra som just fleece.

 

Åkte hemåt i rusningstrafiken, och kom hem lagom till det var dags att ta in hästarna ifrån hagarna.

 

Det var trevligt att träffa mor&syster igen. Och, att komma hemifrån ett par timmar.

Av Livsturisten - 23 oktober 2013 20:29

Blev inspirerad då jag läste hos Lotta om hennes kycklinggratäng häromdan, och bestämde igår att jag skulle göra en variant på den till middag idag, för att fira att jag tagit mej förbi koloskopin och får äta igen.


Jag la först det brynta kycklingköttet i min ungsform och hällde såsen över. Ställde in den i ugnen, som stod på 200 grader. Efter 25 minuter var kycklingen rå i mitten. Så, då la vi över allting i traktörpannan, och lagade klart allt där.

Det blev sålunda en egen kycklingrätt - inspirerad av Lotta.

 

Och, det blev riktigt gott!


Hur gjorde då jag min kycklingrätt?

Jo, jag skar 4 kycklingfiléer i lagom stora bitar, som jag brynte.


Såsen gjorde jag på:

3 dl matlagningsgrädde

2 dl creme fraiche

ca 8-10 msk hönsbuljong

1 grön paprika som jag skurit i tärningar

ca 1 dl gröna ärtor

lite salt och svartpeppar från kvarnen


Jag åt detta till jasminris.

 

Av Livsturisten - 23 oktober 2013 12:27

Det kändes jobbigt, då vi åkte till Danderyd... och då jag satt i väntrummet...

Syster Louise kom och hämtade mej, och jag fick byta om, och hänga in mina kläder i ett skåp.

Sen var det dags att gå in i undersökningsrummet... på matta ben... Och, då frågan om lugnande kom upp avböjde jag och berättade att jag, trots panikångest, klarat av detta flera gånger tidigare utan vare sej smärtlindring eller lugnande.

Nål sattes in ändå...(precis som förra gången)... så den skulle finnas där om ifall det skulle bli aktuellt under undersökningen.


Läkaren har jag sett/träffat på under åtminstone en koloskopiundersökning tidigare.


Och, hur gick det... undrar du kanske?

Jo... sambon satt på stolen 1½ meter bort, och den här gången höll jag honom inte i handen.

Jag höll ingen i handen... kramade inte ens ihop knytnävarna... (Jag hade ju så många som cyberhöll mina händer!!!)


Det blev lite svårt för läkaren och sköterskan under ca 30 minuter, då det inte gick att ta sej obehindrat igenom tjocktarmen. Och, även under den tiden så var jag lugn.
Trots att det gjorde rejält ont ett par gånger.

Jäklar vad jag kan!


När läkaren väl kom fram till övergången mellan tjock- och tunntarm så konstaterade han snabbt att inflammationen var nästan borta, och att det var mycket trångt i den passage som min läkare vill att dom ska operera bort.

Han sa att hålet / passagen, på ca nån eller ett par dm, är ungefär som en blyertspenna vid och stum, eftersom den är full av ärrvävnad frå inflammationerna. Så, det är inte konstigt att jag får smärtor i magen då mat ska igenom där och är större än vad passagen är vid.


Han tog 3-4 biopsier också, i det området och på 2 andra ställen i tjocktarmen.

Svar på dom kommer om 2-3 veckor.

 

Vilken lättnad, då jag var klar och fick åka hem.

Tog kortisonmedicinen direkt vid hemkomst.

Sen firade jag med frukost/lunch!

   

Tack för allt stöd!

Nu kämpar jag vidare mot Bältrosen och en djävulsk spänningshuvudvärk som pulserar och smäller på högra sidan av huvudet.

Och... försöker jobba vidare på att ställa in mej på att klara MR-röntgen den 5 nov.

Det här är jag

Hej!
Välkommen att ta del av mina smultronställen  och djungler av brännässlor, på min resa genom livet. 

På tal om vädret:

klart.se

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7
8
9 10 11 12 13
14 15 16 17 18 19 20
21 22 23
24
25
26 27
28
29 30 31
<<< Oktober 2013 >>>

Omröstning

När skriver Du testamente?
 Mitt i livet, då döden känns avlägsen.
 I samband med att barnen födes.
 I samband med att barnbarnen börjar födas.
 När krämpor gör sej mer och mer tydliga.
 När döden andas i nacken på en, och man inser sin dödlighet.

Senaste inläggen

Besöksstatistik

Kategorier

Arkiv

Minns

Lilypie Angel and Memorial tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

Daisypath Anniversary tickers

Daisypath Anniversary tickers

Med i:


Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

 


susnet.nu statistik

Tidigare år

Värt att besöka

Sök i bloggen

RSS

Presentation

Twitter


Skapa flashcards