Medan sambon åkte iväg och handlade så lagade jag maten som jag känt hela dan att jag ville göra.
Första försöket att koka torskfilé. Till det jasminris och currysås.
Och, då sambon kom hem stod maten på bordet, och vi satt ner och åt middag tillsammans.

Detta var en rätt stor grej av många anledningar:

• Jag åt mat för första gången sedan 15 september
• Sambon slapp laga mat för första gången på många år
• Vi åt tillsammans i köket, vilket vi gjorde senast 24 dec 2012
• Och, sambon GODKÄNDE maten!

Det var riktigt gott. Jag tog åt mej lite väl mycket, tror jag. Och, jag hoppas nu att magen ska kunna ta hand om det.

Sambon sa att Detta får jag gärna göra fler gånger! Det gjorde mej mycket glad!

För några dagar sedan kom sambon hem och överraskade mej med 2 helt underbara Big Verona-nystan, i blandade neonfärger.

Jag gjorde först ett par av septembersockan (som vi stickade i september i sockstickeklubben på facebook). Sen gjorde jag ett tappert försök till en annorlunda mössa... som jag inte vet än om det ens kommer att bli nån mössa sen, då den e klar.

Sen infann sej idétorkan. Vad skulle jag göra nu?

Men, så kom jag ju på det: VANTAR!

Så, nu har jag kommit ca halvvägs på första vanten.

När åt jag mat senast?
Ja, det var länge sedan nu.

Innan jag "kollapsade" var det sista jag åt: Dillchips och glass. (fast inte i samma tugga). Vad jag åt till middag den kvällen minns jag däremot inte.

Det var söndagen den 15 september.

Sedan dess har jag levt på vatten, proviva, yoghurt, buljong från köttsoppa... de första 4-5 dygnen...

Ett par dar nu har jag vågat mej på ett par rostade smörgåsar med ost till en kopp grönt te med citron.

För 1 vecka sedan var jag hos dietisten. Fick några näringsdrycker att testa, för att berätta vilken jag kan tänka mej att dricka 3 om dan av. Idag ringde jag och meddelade henne på telefonsvararen att den med chokladsmak var den som var bäst. Nu gäller det att lära sej att gilla den.

Hos dietisten vägdes jag, och vågen visade på 57kg.
Vad jag väger nu... vågar jag inte ens gissa.

Musklerna i benen är inte värst samarbetsvilliga. Men, det har blivit lite bättre sedan i förrgår.
Försöker gå omkring så mycket jag orkar, här hemma. Och, idag tog jag mej ut i trädgården och hängde lite tvätt.
De 2 trappstegen för att ta mej in igenom dörren igen... dom var ingen lek. Men, in kom jag. Och, sen fick jag vila då det snurrade rejält i huvudet.

På dan idag kände jag mej inspirerad att koka fisk, koka ris och blanda o koka upp currysås.
Vet att sambon skulle gilla det. Och, jag skulle så gärna vilja kunna äta en liten portion av det.

Så, vi får väl se vad det blir av det.

Jag vet ju först ett par timmar efteråt om förträngningen (mellan tunntarm o tjocktarm - där Crohn härjar) släpper igenom det. Eller om det blir en natt fylld av magsmärtor.

Jag hoppas att ni alla mår bra!