A Life to Live

Alla inlägg under juni 2014

Av Livsturisten - 30 juni 2014 23:20

För några veckor sedan fångade vi in katten som drivit omkring här på gården i några månader... gått här och gråtit och varit fusen och hungrig.

Efter att vi fångat in honom satte jag ut foto och efterlysning av nuvarande och ev. tillkommande ägare genom facebook.

Mitt inlägg delades 150+ gånger... Men, gav exakt NOLL svar i form av intresse för att ge honom ett kärleksfullt hem.


En mycket vänlig och medkännande veterinär, som vi känner, kom hem och kastrerade katten... som nu fick namnet NISSE... och han fick en vaccinering också.

Det var, självklart, inte gratis. Utan det betalade jag och sambon.


Sedan dess har Nisse varit hos oss. Men, vi har inte riktigt vågat utsätta varken våra tidigare eller honom för stressen att sätta ihop dom här inne. Och, våra katter får ju inte gå ut så här års...

Därför har det blivit lite "meckigt". Men, finns det hjärterum så finns det stjärterum.

Så, det har ju ändå gått. Om än lite väl jobbigt och känslomässigt riktigt smärtsamt ibland.


Den vänliga veterinären hade, via kliniken, kontakter med ett katthem. Hon hörde sej för med dom... och, dom kunde ta in Nisse.
Så, idag packade vi in honom i bilen, efter att han och jag varit på vår eftermiddagspromenad - i sele - och åkte till veterinärkliniken - där han skulle genomgå en besiktning, samt chipmärkas.


Jag lämnade honom där... klarade inte av riktigt att säga "hejdå"... och då jag kom ut till bilen kändes det nästan som det brukar göra då man lämnar veterinären efter att man avlivat sitt djur.

Sorgligt att "mista" honom. Men, samtidigt desto mera glädjande och med stor lättnad, för att man kunnat hjälpa honom till ett liv hos människor som älskar honom.


Senare, då vi sågs i stallet (och vi fick tillbaka våran kattbur), så fick vi veta att det redan på kliniken dykt upp ett par som nyligen fått säga adjö till en älskad katt och som nu fick syn på Nisse och föll som furor för honom.
Dom åkte med till katthemmet, för att anmäla intresse för att ge Nisse ett hem.

Så... vem vet... Det kanske inte tar så lång tid innan han faktiskt får ett kärleksfullt hem!   

Av Livsturisten - 28 juni 2014 10:35

Jag påbörjade egentligen mitt intresse för att designa och skapa smycken redan ca 2006. Men, nu har jag ju ändå fått till det första armbandet - som min älskade BonusDotter fick, och bar, på sitt bröllop 20 maj 2014. (bild kommer så snart jag fått OK att visa)


Jag har fått en del kommentarer och till viss del önskemål om att göra pannband till hästar. Och, jag jobbar på det.
Den största nöten att knäcka är att få till den biten som huvudlaget går igenom. Sy i läder... har jag aldrig gjort - än...

På Hööks finns en typ av pannband som jag gärna gör, i många olika utföranden (idéerna är många) så snart jag löst frågan om ändarna.
T.ex den här:
 

Kolla in pannbandet >HÄR<

Av Livsturisten - 23 juni 2014 23:40

Jag är så trött på telefonförsäljare. Dom ringer precis vilken dag eller tid på dygnet som helst. Både till fast och mobil telefon.
Och, jag har inte fått stopp på dom ens genom att anmäla telefonen till NIX.


Jag vet att det redan långt innan internet eller mobiltelefoner gick att låta mottagaren betala ett samtal.
Detta sköttes via Televerket (dåvarande Telia), som ringde upp och kollade om det var OK, och sedan kopplade fram samtalet.

Med den teknik vi har nu så är det säkert fullt möjligt att låta mottagaren betala, även utan att Telia ringer upp och frågar om det är OK.
Varför skulle det inte gå... då det redan i slutet av 1990-talet gick att debitera folk via mottagande av sms? (Jag vet att det gick, eftersom jag hade en låst blogg/videoblogg som låstes upp via länk som kom per sms, som jag fick betalt för, att mottagaren tog emot.)


Just detta som nu Metro går ut och dementerar (efter att det spridits varningar via facebook - där jag rätt nyligen OCH efter egna efterforskningar faktiskt delade vidare) - ser faktiskt riktigt märkligt ut.

 

Jag ska inte påstå med 100%-ig säkerhet att det verkligen rör sej om att det dras pengar då mottagaren svarar eller liknande. Jag har ingen insyn i företagets affärsidé eller dagliga rutiner.

Däremot ska jag här och nu berätta vad jag fick fram då jag såg denna varning, och faktiskt kollade upp saken så långt jag kunde:


Jag har själv blivit uppringd av telefonnummer: 08-50103185, och då jag (innan jag vågade svara) tittade på hitta.se så fanns bara uppgift om "Telemarketinföretag". Och, därför svarade jag INTE!

Då jag såg varningen på Facebook så gick jag återigen till hitta.se för att kolla numret. Detta var vad jag fick fram:
 

Jag gick då till Vemringde.se för att se om någon/några berättat där vart numret går.
Detta var vad det gav:

 

Så, jag kollade då upp konsumentel på AllaBolag.se, och fann detta:

 
Företaget har 2 tecknare. Ordinarie ledamot bor inte i Sverige.
 
Företaget registrerades 2013. Första bokslutet är inte inne än.
Och, företaget har 0 (NOLL) anställda.


Då jag NU, efter att Metro går ut och berättar att allt är i sin ordning, kollar upp Konsument EL via deras hemsida så finner jag att det ser ut som att företaget har anställda - då det låter "vi" på flera håll.
Och, deras telefonnummer stämmer INTE med det nummer som figurerar i varningen.
Telefonnumret som hitta.se säger går till ett Telemarketingföretag.

(KAN det vara så att Telemarketingföretaget - som f.ö saknar namn på hitta.se - faktiskt är oseriöst? Och, kanske drar med sej Konsument EL i skiten?
 
Telefonnumret till Konsument EL är inte 08-50103185.


Men, mycket intressant ser det ut då företaget som registrerades 2013, inte ännu lämnat in första bokslutet och saknar anställda.... men ändå jagar kunder via ett telefonnummer som inte uppges på deras hemsida... Berättar på hemsidan om hur det är att arbeta hos dom...?
Vilka arbetar där?
Där det är 0 anställda?
 

Är det verkligen så konstigt att folk blir misstänksamma då varningar går ut om att vissa telefonnummer inte är trygga?




Av Livsturisten - 23 juni 2014 10:51

Vår tradition under många år har varit att Mor&Syster kommit till oss och firat Midsommar.
Förra året hämtade vi dom, då Mor var för dålig för att köra själv.
I år var första gången utan Mor. Men, vi hämtade Syster... och Mor var med oss hela dagen ändå.


Det var kallt och blåsigt. Så, då jag mockat klart alla boxar så höll vi oss inomhus och spelade Sims3 (och jag upptäckte mer av spelet än jag hunnit göra innan) och så surfade vi lite på nätet.


Då det blev dags att fixa med maten så hade jag redan klargjort att jag tyckte vi skulle ha med alla 4 tallriksunderläggen, som jag köpte för många år sedan och som vi alltid haft då vi 4 firat Midsommar ihop.

Så, vi dukade med alla 4 underläggen.

Och, plötsligt upptäckte syster att jag ställt fyra (4) tallrikar på hög på bordändan.

(jaja... i påskas kokade jag 4 ägg... på midsommarafton ställde jag en hög med 4 tallrikar på bordet - Mor är med oss, helt klart)


Det är fortfarande kallt, när hela midsommarhelgen nu passerat.
Man kan verkligen undra när sommaren ska komma.
Eller, var det sommaren vi hade i april/Maj, då det var så varmy och gott?


Till och med Sögn såg lite frusen ut, då vi passerade förbi henne på Midsommarafton:

 

Av Livsturisten - 18 juni 2014 14:39

...blev det dags, för mamma Óskadís och dottern Dísa, att gå in och vila vid 12-tiden idag.

 

Av Livsturisten - 18 juni 2014 09:57

Sista kursdagen för våren var igår.

En dag som började med att jag knappt sov något, och då jag sov drömde jag jobbigt.

Då jag gick upp tog det ca 1 timme för kroppen att vakna.


Strax före 9 gick jag ut. Då hade just första lektionen startat.


Jag tog in Óskadís från hagen, så vi skulle vara klara i god tid innan jag skulle rida mitt första pass 10:45.


Eftersom jag behöver bygga upp mitt självförtroende och få kontrollen och tryggheten i att veta att jag har kontrollen, så kom jag och ridläraren (som f.ö är den bästa jag nånsin ridit för) överens om att vi skulle koncentrera oss på just det - kontroll.


Det blev en lektion som utifrån säkert såg rätt tråkig ut, men som gjorde mej ordentligt mör i kroppen, då jag kämpade som allra mest med att försöka slappna av... vilket jag gjorde i takt med att jag upptäckte att jag kunde få Óskadís att göra det jag tänkte.

Och, Óskadís var så nöjd och glad efteråt... då jag släppte ut henne i hagen ett tag, innnan nästa pass.

(man rider 2 pass på en kursdag - 1 förmiddag och 1 eftermiddag)


Jag var med under lunchen, första gången nånsin. Det var jättetrevligt.
Blev bjuden, av Disas matte, på jättegod paj och sallad.


 
Här är "mina barnbarn". Óskadís' son, Oskar, och dotter, Dísa, och deras mattar (ägare).
Dom är helsyskon. Samma pappa: Sóldan och mamma: Óskadís.
Dísa (till höger) är äldst.
Visst är dom Fina!!?!   


Efter lunchen var det dags för vårt andra pass.
Det gick i samma tecken: Kontroll. Men, nu ökade vi på utmaningarna något.
Vid ett tillfälle "stack" Óskadís till vänster då vi töltade i höger varv. Det var lite läskigt, då jag inte fick henne tillbaka utan att avbryta. Men, förklaringen kom genas: sadeln var lös och hade halkat åt vänster.
Så, jag fick hjäp att spänna sadelgjorden.

Vid ett annat tillfälle fortsatte vi längs stora spåret, och jag hörde hur min tränare "långt bakom mej" ropade att jag skulle trycka på med ytterskänkeln. Men, där var det inget annat än ett fullständigt hjärnsläpp som låg till grund. Jag fick, helt enkelt, en liten "blackout", och glömde het vad vi höll på med. Hörde tränaren... men, närmare än så kom det inte till "action" inom mej.
Detta är något som händer, då det blir för mycket... och det är en "effekt" av att vara utbränd.
Men, ingen fara... Nästa gång vi kom till volten så gick vi in på den igen.


Då kursdagen var slut så blev det dags för våra hästar (stona) att få gå ut på sommarbete.

Det blev inte så mycket glädjespring som vi räknat med.
Det var bara Dís som sprang lite, och försökte få med de andra. Men, dom flesta ville bara äta.

                                                                                                 

Inatt har dom varit ute. Och, under dan idag ska Óskadís och Dísa få komma in.
Och, Sól har åkt iväg på kurs.

Av Livsturisten - 17 juni 2014 08:28

Idag är det dags för vårens sista kurs här hemma. Och, de 5 tidigare har jag varit anmäld till, men inte kunnat vara med, av olika anledningar.

Idag ska Óskadís och jag vara med.

Och, inatt har jag drömt en hel massa om inför kursen.
Hur både Vidar o Manadis matte, Dis matte och andra "skuggfigurer" peppat och försökt lugna mej.

Dis' matte (stallkompisen) tog mej "under sin vinge" och sa nåt i stil med: "Försök att inte fästa dej så mycket vid vad alla säger! Vi gör det här tillsammans!"

Det handlade, i drömmen, om en långritt eller något.


När jag vaknade så vägrade kroppen att vakna.


Nu... ca 1 timme senare, har jag ätit frukost, och kroppen är fortfarande inte helt vaken.


Varför ska jag behöva bli så nervös varenda gång som jag ska upp på ryggen, på världens snällaste och goaste häst?

 

Det här är jag

Hej!
Välkommen att ta del av mina smultronställen  och djungler av brännässlor, på min resa genom livet. 

På tal om vädret:

klart.se

Kalender

Ti On To Fr
            1
2 3 4 5 6 7 8
9
10
11
12
13
14
15
16
17 18
19
20
21
22
23 24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2014 >>>

Omröstning

När skriver Du testamente?
 Mitt i livet, då döden känns avlägsen.
 I samband med att barnen födes.
 I samband med att barnbarnen börjar födas.
 När krämpor gör sej mer och mer tydliga.
 När döden andas i nacken på en, och man inser sin dödlighet.

Senaste inläggen

Besöksstatistik

Kategorier

Arkiv

Minns

Lilypie Angel and Memorial tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

Daisypath Anniversary tickers

Daisypath Anniversary tickers

Med i:


Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

 


susnet.nu statistik

Tidigare år

Värt att besöka

Sök i bloggen

RSS

Presentation

Twitter


Skapa flashcards