Alla inlägg under december 2014

Av Livsturisten - 31 december 2014 22:05

Det var trevligt att för ovanlighets skull titta på TV. Och, att se Caroline af Ugglas är alltid trevligt.

Det var verkligen jätteroligt att alla som kom fram vann varsin bil mm.

Men...

Det hade varit ännu trevligare och roigare om jag vunnit, förståss!   

 

Och... GRATTIS ELISABETH!!!

Du vann pengar att köpa mera underbart garn för!

Det var du mer än väl värd!!!   

ANNONS
Av Livsturisten - 31 december 2014 19:49

Var iväg för att handla lite vatten, mjölk och bröd innan insläppet av hästarna, eftersom Maxi stängde 18:00 idag.

Fick en ingivelse att köpa en Bingolott. Har inte spelat Bingolotto på flera år.
Så, nu hoppas jag att Bingolotten innehåller något riktigt trevligt och bra till oss.

 

Sambon fick en spontan ingivelse och köpte 2 Trisslotter, som vi nyss skrapade.

Vinst på 1 av dom!

 

Har ätit stekt torsk, jasminris och currysås till middag.

Hoppas att magen tycker lika bra om det som den brukar göra.


Mina stora hundar är rädda för åska. Och på senare år har jägarnas skottlossning besvärat mina stora hundar. Däremot har dom hittills klarat smällandet som pågår innan tolvslaget.

Jag gillar verkligen ICA Maxi i Häggvik, som tar parti för hundar (och andra djur), och inte säljer fyrverkerier.

 

Nu dyker jag in i Bingolotto, strax!

ANNONS
Av Livsturisten - 31 december 2014 11:10

Så var årets sista dag här...

En dag då jag minns att jag för ett år sedan var förtvivlad över att min älskade Mamma misshandlades av vården, då hon var så sjuk i Cancer.
Vi hade nyligen firat vår sista Julafton tillsammans, och jag hade ingen att prata med om hur JAG kände och upplevde allt. Min oro. Min sorg över att se Mamma tyna bort.
Hon ville inte att jag skulle prata om henne. Hon var så privat att jag inte kunde prata om Mej ens.


Idag är det 1 år sedan A.S.I.H (som i mammas fall inte alls var värst "avancerad vård") kom på idén att skicka in Mamma med ambulans till Sös, och "glömde" berätta för ambulanspersonalen VARFÖR.

Detta bidrog till att Mamma fick ligga (sjuk och förvirrad) i timmar, ENSAM (eftersom hon själv sagt till min lillasyster att stanna hemma - hon trodde ju det var bäst för sin dotter) på akuten... innan dom därifrån ringde hem till syrran och frågade "Varför är hon här?"

Till sist blev hon inlagd på nån avdelning, och hennes fötter (hon hade kallbrand i båda fötterna ända upp till knäna, pga Cancern och medicinerna) undersöktes.


Hon låg på avdelningen på Onkologen och såg sitt livs sista fyrverkerier vid 12-slaget, fick jag veta då jag sedan nån dag senare besökte henne där.

Under sin sista vecka i livet låg hon på Sös och pumpades full av olika mediciner. Men, nån näring eller vätska var det inte värst gott om.
Det var långt ifrån den VÅRD som jag hela mitt liv inbillat mej att ordet VÅRD betyder.


Dom på onkologen tjatade om att Mamma - med sin långt spridda hudcancer (med mängder av från utsidan av kroppen kännbara tumörer) var på "fel avdelning för sina symtom".
(Är inte ONKOLOG = CANCER? Hur illa är det med min allmänbildning?)

Någon läkare verkade det inte finnas på den delen av det stora sjukhuset.

Det tjatades mängder om att skicka hem henne.


Så sent som dan före min födelsedag, den 8 januari, hade dom möte, där mina 2 systrar och min mamma närvarade. Jag visste inte innan att detta möte skulle äga rum.

På mötet beslutades över Mammas huvud (hon var så svag att hon knappt höll sej vaken) att hon skulle skickas hem den 10 januari.

Det skulle levereras säng och lyftanordning hem på morgonen den 10:e, som vi själva skulle få montera om dom inte kom fram och kunde göra det vid leveransen.

Därför besluade jag och lillasyster att vi skulle tillbringa min födelsedag hemma hos mor&syster, med att städa och göra plats för sängleveransen.

Och, därför lämnade vi en orolig Mamma på kvällen den 8 januari, med orden att hon skulle sova gott och vi ses på fredag.


Under hela 2014 har jag sedan ångrat detta!
Jag skulle INTE ha lämnat min Älskade Mamma!
Hon fick därför ENSAM dö på sjukhuset, där personalen var besvärad av att behöva se till henne.
Och, där dom inte ens märkte först att hon dött...

Detta trots att jag sa till den nochalantaste syrra jag nånsin sett att "Vi går nu! Mamma är ensam och orolig! Ni får titta till henne ofta!" och hon svarade "Jaha" samtidigt som hon tittade i en kvällstidning, där hon satt med fötterna på bordet.

Jag skulle DÄR ha ryckt tag i min lillasyster och sagt att "VI STANNAR HOS MAMMA!"


Hur som... Min födelsedag blev dagen då jag vaknade av telefonsamtalet från min lillasyster, med budet att Mamma somnat in. På min 50-årsdag!
Precis som hon sagt till syrran att hon skulle göra.
Jag och sambon fick låna hästlastbilen (eftersom vår bil gått sönder på vägen hem ifrån Sös kvällen före, och vi fått åka bärgningsbil fån Sörentorp) och mötte upp lillasyster, storasyster och svåger hos mamma i sjukrummet på Sös.
Storasyster ringde till vår bror och meddelade...

Då jag kom in i rummet där mamma låg död i sängen fick jag veta av mina systrar att läkaren (ja, nu fanns visst en läkare - då patienten var död) ville ha mammas hornhinnor. Frågan till oss var nu om det var OK att dom tog hennes hornhinnor till donation.
Båda mina systrar var tveksamma och vi vägde fram o tillbaka (likt 3 gummor i varsin gungstol)...
Jag kände bara motvilja till hur dom vägrat att se henne, och ta hand om henne på rätt sätt, och nu ville ha det enda som var friskt på hela henne. (Varför bad dom inte om något mera? Jo, för att dom faktiskt visste hur sjuk hon var! ...och ändå inte kunde vårda henne för detta och heller inte kunde informera oss kvällen innan om hur nära slutet var).
Jag visste hur känslig Mamma alltid var med ögonen.
Att den ena hornhinnan dessutom hade ett ärr sedan tiden då hon i sin umgdom var spätta (motorcykeltjej) och fått en svetsloppa i ögat.
Medan vi satt där och pratade fram o tillbaka om mamma och hennes ögon så slogs jag av en sak som ju mamma alltid sa: "Om du tvekar så Låt bli!"
Jag berättade genast detta för mina 2 systrar.
Och, sen fick Jag meddela vårt svar: "Mamma behåller sina ögon!"
Vi kände, alla 3, en lättnad då vi tackat Nej till donationen av vår Mammas hornhinnor!


Vi åkte sedan, i 2 bilar, till familjegraven där mamma senare skulle ligga. Där Morfars föräldrar, Morfar och Mormor redan låg sedan innan.

Där la vi en krans och ett hjärta samt tände ljus som storasyster köpte på vägen dit.

 

Året har sedan - då jag ser tillbaka på det - varit mest en dimma...

Jag minns inte så mycket av vad som hänt under året... kanske pga det jobbiga "sorge-året". (?)

Men, nu är snart 2014 slut. Och, även fast mycket av det som skulle varit klart under 2014 inte är det, utan då får bli en del av även 2015, så går vi imorgon in i ett NYTT ÅR!


Under 2015 kommer jag att göra lite annorlunda här i bloggen. Och, jag hoppas att det bidrar till att bloggandet blir roligare. Både för mej och för dej (som besöker den).

Jag hoppas på fler kommentarer och därmed mera kontakt med besökare än tidigare, också.


Några Nyårslöften har jag inte. Men, en del idéer om saker jag vill göra!

Läka och bli frisk

Komma igång ordentligt med Oskadis

Likaså med alla mina hundar

Göra fint hemma, både inne och ute

Få fart på alla kreativa skapanden som ligger och pyr:

Stickat, virkat, papper, pärlor osv...


Men, nu ska jag påbörja avslutet av detta år, genom att gå ut och ge mej på de sista boxarna för året: 12 stycken.


Av Livsturisten - 30 december 2014 12:18

Igår - måndag - inleddes sista veckan på 2014, och första veckan på 2015.

Jag gick ut och hade för avsikt att mocka de för dagen 13 boxarna i ett svep. Men, det kändes redan innan första boxen att det nog skulle bli svårt. För, jag var väldigt matt, skakig och blev lätt andfådd.


Fotade grepen direkt då jag kom ut.
Vackert, men kallt att hålla i:

 

Efter 3 boxar i nedre stallet släpade jag den tunga kärran uppför backen till övre stallet, för att tömma i containern. Där möttes jag av ett berg precis innanför rampen, och kände att nu kunde jag inte göra mera.
Men, då ryckte Disa o Sögns supersnälla matte, och chefen in och hjälpte mej. (*tacksam*)
Den ena skottade containern och den andra tömde kärran.


Resten av boxarna i övre stallet lyckades jag mocka och tömma kärran av.


Tänk att folk är så galna...

Jag litar inte ens på en vattenpöl som frusit.
Här hinner sjön bara nätt och jämnt frysa på, så ser det ut så här:

   

Ut på isen med skridskor och stavar!

Nä, jag har aldrig gått på den här sjöns is... och jag tror nog inte jag kommer att göra det heller.


Idag är det plusgrader.

Och, nu börjar det bli dags att hanka sej ut och ge sej på boxarna.

Idag är dom 13 stycken.


Inne i kroppen är det en hel del som verkar var annat än tiptop.
Det småvärker innanför bröstkorgen mest hela tiden. I vänstra sidan är "muskelvärken" (eller vad det nu är) kvar. Magen känns full då jag äter, och framåt kvällen känner jag mej smått illamående.

Och, tömningen (som är så viktig)... den fungerar inte som den ska.


Jag måste ta mod till mej och ringa IBD-mottagningen och berätta om allt detta.
Och, börja förbereda mej rent praktiskt på operation.

(Testamentet är nästan helt skrivet - ska skrivas ut och undertecknas med)


Varför testamente inför operation?
För att jag är LIVRÄDD, förståss!

Nu ut...
Jag önskar Dej en toppenfin dag!
   
(fotona knäpptes måndag 29 december)

Av Livsturisten - 29 december 2014 10:44

Snart nytt år, och vad passar sej då bäst än att förlägga nya vanor till det nya året?

Nu kan man ju faktiskt börja eller sluta med saker varje ny dag eller ny timme... eller ny minut/sekund...
Men, dessa saker påbörjas 1 januari, för fler än bara jag.

M.a.o - även Du får vara med, om du vill.


En sak är att jag under 2015 ska vara med på fotoprojektet "365 foton". 1 foto per dag (eller flera per dag om man så vill). Varje foto på varsit redan givet tema.

Man kan läsa mer om det på hemsidan.


En annan sak som jag ska starta om på nytt är att skriva i min blogg Spargrisen, där jag ska visa min väg til miljooo.ooonen
Det är inte så svårt att spara om man gör på mitt sätt.


Jag har fler saker på lager, i tanken, men de får dyka upp vartefter jag kan formulera mej om dom.


Idag ska jag försöka gå ut och jobba. Går inte att ligga i sängen hela livet... (jag låg ju där hela dan igår...)
Men, funkar det inte så får jag backa lite.

Av Livsturisten - 27 december 2014 20:56

Nog för att jag alltid haft lite svårt för att förstå det allra djupaste pratet i de politiska debatterna osv...

Men, något jag trodde mej förstå var vad en demokrati var.

Jag har tydligen haft helt fel!

Sverige är inte en demokrati i den bemärkelse som jag trodde att en demokrati var!


Enligt vad jag trodde:
I en demokrati får medborgarna rösta vart fjärde år på det parti som dom vill ge förtroendet att styra skutan (i det här fallet då) Sverige.

Det parti som vinner valet blir styre.


Enligt vad jag nu fått lära:

Medborgarna i Sverige kan rösta och oavsett vilket parti som vinner så ska Moderaterna styra!


Nä!!!
INTE vad jag ville då jag röstade på Socialdemokraterna!


Nästa val får INTE Socialdemokraterna min röst!
Om jag alls röstar!


Varför rösta då det ändå bara finns ETT alternativ till regering???

Av Livsturisten - 25 december 2014 23:45

Förra Julen blev den sista med Mamma kvar i livet.

Och, den här Julen ville vi därför ha lillasyster här med oss. (Vi brukar ju annars fira med Mor&Syster hos dom)

Så, den 23 - 25 december har vi därför haft Lillasyster här.

Det har varit mycket trevligt!


Några hästar (och deras människor) har flyttat under året. Och, det var lite tomt efter dom den här Julen.

Några nya hästar (med människor) har flyttat in under året. Så vi har haft nya hästar att ta hand om.


Sent omsider kommer så en video som inkluderar Dan före DoppareDan och Julafton 2014.


 

Av Livsturisten - 24 december 2014 00:15

Så var då självaste Julafton här!


Jag önskar Dej en God Jul!   

Det här är jag

Hej!
Välkommen att ta del av mina smultronställen  och djungler av brännässlor, på min resa genom livet. 

På tal om vädret:

klart.se

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25
26
27
28
29 30 31
<<< December 2014 >>>

Omröstning

När skriver Du testamente?
 Mitt i livet, då döden känns avlägsen.
 I samband med att barnen födes.
 I samband med att barnbarnen börjar födas.
 När krämpor gör sej mer och mer tydliga.
 När döden andas i nacken på en, och man inser sin dödlighet.

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Besöksstatistik

Kategorier

Arkiv

Minns

Lilypie Angel and Memorial tickers

PitaPata Horse tickers

Med i:


Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

 


susnet.nu statistik

Tidigare år

Värt att besöka

Följ bloggen

Följ A Life to Live med Blogkeen
Följ A Life to Live med Bloglovin'

Sök i bloggen

RSS

Presentation

Twitter


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se