A Life to Live

Alla inlägg den 31 december 2014

Av Livsturisten - 31 december 2014 22:05

Det var trevligt att för ovanlighets skull titta på TV. Och, att se Caroline af Ugglas är alltid trevligt.

Det var verkligen jätteroligt att alla som kom fram vann varsin bil mm.

Men...

Det hade varit ännu trevligare och roigare om jag vunnit, förståss!   

 

Och... GRATTIS ELISABETH!!!

Du vann pengar att köpa mera underbart garn för!

Det var du mer än väl värd!!!   

Av Livsturisten - 31 december 2014 19:49

Var iväg för att handla lite vatten, mjölk och bröd innan insläppet av hästarna, eftersom Maxi stängde 18:00 idag.

Fick en ingivelse att köpa en Bingolott. Har inte spelat Bingolotto på flera år.
Så, nu hoppas jag att Bingolotten innehåller något riktigt trevligt och bra till oss.

 

Sambon fick en spontan ingivelse och köpte 2 Trisslotter, som vi nyss skrapade.

Vinst på 1 av dom!

 

Har ätit stekt torsk, jasminris och currysås till middag.

Hoppas att magen tycker lika bra om det som den brukar göra.


Mina stora hundar är rädda för åska. Och på senare år har jägarnas skottlossning besvärat mina stora hundar. Däremot har dom hittills klarat smällandet som pågår innan tolvslaget.

Jag gillar verkligen ICA Maxi i Häggvik, som tar parti för hundar (och andra djur), och inte säljer fyrverkerier.

 

Nu dyker jag in i Bingolotto, strax!

Av Livsturisten - 31 december 2014 11:10

Så var årets sista dag här...

En dag då jag minns att jag för ett år sedan var förtvivlad över att min älskade Mamma misshandlades av vården, då hon var så sjuk i Cancer.
Vi hade nyligen firat vår sista Julafton tillsammans, och jag hade ingen att prata med om hur JAG kände och upplevde allt. Min oro. Min sorg över att se Mamma tyna bort.
Hon ville inte att jag skulle prata om henne. Hon var så privat att jag inte kunde prata om Mej ens.


Idag är det 1 år sedan A.S.I.H (som i mammas fall inte alls var värst "avancerad vård") kom på idén att skicka in Mamma med ambulans till Sös, och "glömde" berätta för ambulanspersonalen VARFÖR.

Detta bidrog till att Mamma fick ligga (sjuk och förvirrad) i timmar, ENSAM (eftersom hon själv sagt till min lillasyster att stanna hemma - hon trodde ju det var bäst för sin dotter) på akuten... innan dom därifrån ringde hem till syrran och frågade "Varför är hon här?"

Till sist blev hon inlagd på nån avdelning, och hennes fötter (hon hade kallbrand i båda fötterna ända upp till knäna, pga Cancern och medicinerna) undersöktes.


Hon låg på avdelningen på Onkologen och såg sitt livs sista fyrverkerier vid 12-slaget, fick jag veta då jag sedan nån dag senare besökte henne där.

Under sin sista vecka i livet låg hon på Sös och pumpades full av olika mediciner. Men, nån näring eller vätska var det inte värst gott om.
Det var långt ifrån den VÅRD som jag hela mitt liv inbillat mej att ordet VÅRD betyder.


Dom på onkologen tjatade om att Mamma - med sin långt spridda hudcancer (med mängder av från utsidan av kroppen kännbara tumörer) var på "fel avdelning för sina symtom".
(Är inte ONKOLOG = CANCER? Hur illa är det med min allmänbildning?)

Någon läkare verkade det inte finnas på den delen av det stora sjukhuset.

Det tjatades mängder om att skicka hem henne.


Så sent som dan före min födelsedag, den 8 januari, hade dom möte, där mina 2 systrar och min mamma närvarade. Jag visste inte innan att detta möte skulle äga rum.

På mötet beslutades över Mammas huvud (hon var så svag att hon knappt höll sej vaken) att hon skulle skickas hem den 10 januari.

Det skulle levereras säng och lyftanordning hem på morgonen den 10:e, som vi själva skulle få montera om dom inte kom fram och kunde göra det vid leveransen.

Därför besluade jag och lillasyster att vi skulle tillbringa min födelsedag hemma hos mor&syster, med att städa och göra plats för sängleveransen.

Och, därför lämnade vi en orolig Mamma på kvällen den 8 januari, med orden att hon skulle sova gott och vi ses på fredag.


Under hela 2014 har jag sedan ångrat detta!
Jag skulle INTE ha lämnat min Älskade Mamma!
Hon fick därför ENSAM dö på sjukhuset, där personalen var besvärad av att behöva se till henne.
Och, där dom inte ens märkte först att hon dött...

Detta trots att jag sa till den nochalantaste syrra jag nånsin sett att "Vi går nu! Mamma är ensam och orolig! Ni får titta till henne ofta!" och hon svarade "Jaha" samtidigt som hon tittade i en kvällstidning, där hon satt med fötterna på bordet.

Jag skulle DÄR ha ryckt tag i min lillasyster och sagt att "VI STANNAR HOS MAMMA!"


Hur som... Min födelsedag blev dagen då jag vaknade av telefonsamtalet från min lillasyster, med budet att Mamma somnat in. På min 50-årsdag!
Precis som hon sagt till syrran att hon skulle göra.
Jag och sambon fick låna hästlastbilen (eftersom vår bil gått sönder på vägen hem ifrån Sös kvällen före, och vi fått åka bärgningsbil fån Sörentorp) och mötte upp lillasyster, storasyster och svåger hos mamma i sjukrummet på Sös.
Storasyster ringde till vår bror och meddelade...

Då jag kom in i rummet där mamma låg död i sängen fick jag veta av mina systrar att läkaren (ja, nu fanns visst en läkare - då patienten var död) ville ha mammas hornhinnor. Frågan till oss var nu om det var OK att dom tog hennes hornhinnor till donation.
Båda mina systrar var tveksamma och vi vägde fram o tillbaka (likt 3 gummor i varsin gungstol)...
Jag kände bara motvilja till hur dom vägrat att se henne, och ta hand om henne på rätt sätt, och nu ville ha det enda som var friskt på hela henne. (Varför bad dom inte om något mera? Jo, för att dom faktiskt visste hur sjuk hon var! ...och ändå inte kunde vårda henne för detta och heller inte kunde informera oss kvällen innan om hur nära slutet var).
Jag visste hur känslig Mamma alltid var med ögonen.
Att den ena hornhinnan dessutom hade ett ärr sedan tiden då hon i sin umgdom var spätta (motorcykeltjej) och fått en svetsloppa i ögat.
Medan vi satt där och pratade fram o tillbaka om mamma och hennes ögon så slogs jag av en sak som ju mamma alltid sa: "Om du tvekar så Låt bli!"
Jag berättade genast detta för mina 2 systrar.
Och, sen fick Jag meddela vårt svar: "Mamma behåller sina ögon!"
Vi kände, alla 3, en lättnad då vi tackat Nej till donationen av vår Mammas hornhinnor!


Vi åkte sedan, i 2 bilar, till familjegraven där mamma senare skulle ligga. Där Morfars föräldrar, Morfar och Mormor redan låg sedan innan.

Där la vi en krans och ett hjärta samt tände ljus som storasyster köpte på vägen dit.

 

Året har sedan - då jag ser tillbaka på det - varit mest en dimma...

Jag minns inte så mycket av vad som hänt under året... kanske pga det jobbiga "sorge-året". (?)

Men, nu är snart 2014 slut. Och, även fast mycket av det som skulle varit klart under 2014 inte är det, utan då får bli en del av även 2015, så går vi imorgon in i ett NYTT ÅR!


Under 2015 kommer jag att göra lite annorlunda här i bloggen. Och, jag hoppas att det bidrar till att bloggandet blir roligare. Både för mej och för dej (som besöker den).

Jag hoppas på fler kommentarer och därmed mera kontakt med besökare än tidigare, också.


Några Nyårslöften har jag inte. Men, en del idéer om saker jag vill göra!

Läka och bli frisk

Komma igång ordentligt med Oskadis

Likaså med alla mina hundar

Göra fint hemma, både inne och ute

Få fart på alla kreativa skapanden som ligger och pyr:

Stickat, virkat, papper, pärlor osv...


Men, nu ska jag påbörja avslutet av detta år, genom att gå ut och ge mej på de sista boxarna för året: 12 stycken.


Det här är jag

Hej!
Välkommen att ta del av mina smultronställen  och djungler av brännässlor, på min resa genom livet. 

På tal om vädret:

klart.se

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19 20 21
22 23 24 25
26
27
28
29 30 31
<<< December 2014 >>>

Omröstning

När skriver Du testamente?
 Mitt i livet, då döden känns avlägsen.
 I samband med att barnen födes.
 I samband med att barnbarnen börjar födas.
 När krämpor gör sej mer och mer tydliga.
 När döden andas i nacken på en, och man inser sin dödlighet.

Senaste inläggen

Besöksstatistik

Kategorier

Arkiv

Minns

Lilypie Angel and Memorial tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

Daisypath Anniversary tickers

Daisypath Anniversary tickers

Med i:


Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

 


susnet.nu statistik

Tidigare år

Värt att besöka

Sök i bloggen

RSS

Presentation

Twitter


Skapa flashcards