Ringde till IBD-mottagningen för att kolla om dom kunde se på datorn om jag har en tid till Radiumhemmet.
Min läkare såg ju tiden då jag skulle till kirurgen (7/4) då kallelsen inte kommit hit, så jag tänkte att det kanske gick att se även Radiumhemmet där.

Men, det gick inte.

Däremot såg syrran (A) att jag har tid för återbesök hos kirurgen den 12/5. Och, inte heller den kallelsen har nått mej.

Vad f-n gör man med en brevbärare som totalt vägrar att lämna vår post i vår låda???

I måndags kom ingen post alls. Även ICA Maxi's reklamblad uteblev (som delas ut av Posten).

Jag var inte förberedd på att få veta datumet för återbesök till kirurgen. Så, där försvann golvet från mej.
Jag känner att jag inte hinner fixa med allt innan operationen.
Och, jag känner också att jag skulle behöva ha lite mera positivt än att vara så ila omtyckt.

Efter jag lagt på luren så gick jag ut i hagen och hämtade Oskadis.

Tänkte att jag skulle sitta lite på henne - för jag vil ju leva medan jag lever.

Men, det gick inte så bra att komma upp på hennes rygg.
Lite för vinglig, matt och trött av att bråka med henne då hon bara ville beta.

Men, det blev i alla fall en promenad med Oskadis, tillsammans med sambon och Spiltis.
Och, Oskadis' dotter, Disa, var så söt. Hon följde med innanför staketet till skogen... och stod kvar där då vi kom tillbaka.

 
Sen följde hon med till grinden, där jag släppte ut Oskadis igen.

Inför mitt möte med läkaren på osteoporosmottagningen så vill dom att jag lämnar in prov på bl.a D-vitamin... (*minns inte vad mer det stod på remissen*)

Så, jag var till Sollentuna sjukhus idag och fixade det.

Sköterskan stack helt utan att det kändes något. Och, jag berömde henne för det.

Men, sen... gjorde det ont i halva armen...

Och, då jag tog bort tussen o lappen såg jag att det blivit ett blåmärke... större än det brukar bli.

Under dan kände jag att det gjorde ont under armhålan (samma sida) och det fortsatte att värka i armen.

Nu, gör det fortfarande ont under armhålan och halva underarmen känns "stum" och ond.

Om det inte gått över till imorgon så får jag ringa och fråga nån om vad det är.

Gillar inte "komplikationer" när jag nu faktiskt lärt mej att inte vara rädd vid blodprovstagningar.

Vaknade vid 6-tiden, och kunde inte somna om. Låg och tittade på Judge Judy, och somnade sen om igen.
Vaknade sen vid 9-tiden, och kände mej helt sänkt.

Tvingade mej upp för att äta mediciner och frukost.

Det tog sen ett tag innan jag kände att jag var tvungen att börja beta av boxarna.

Följde med sambon till en däckfirma där ett av Avantens däck fixades för en hundring.

Sen tog jag mej an boxarna. Eller nästan alla, åtminstone.

Och, utanför stallet föll hagel stora som ärtor.

...när det inte var strålande solsken... eller hällregn...

Jo, Aprilväder!
Hela månaden är, vädermässigt, ett enda lång aprilskämt!

 
Ser du haglet som piskar på i sidled?
   

Och, vårt lilla hus kissar på sej...

Då det var 2 boxar kvar så gick jag hem och åt lite lunch.

Och, läste ett brev jag fått i lådan... som gjorde mej riktigt irriterad.

Ringde upp avsändaren och ifrågasatte brevet.

Fick inget vettigt svar, utan lovades få det under dan imorgon.

Detta brev kommer i eget inlägg.

Sen var det dags att gå ut o mocka klart samt ta in hästarna.

Man fick "kryssa" mellan hagelskurarna.

Och jag lyckades få bild på moln...

Det känns som att "Galleri himlen" kan öppna upp igen.

Träffade en stallkamrat som jag inte sett på ett tag. Fick av henne spontant höra att jag blivit väldigt smal. Och, det är ju sant. Mina överarmar är som underarmarna och musklerna i låren gav ju upp redan i september 2014, då jag inte kunde ta mej av hästen efter en kvart på hennes rygg. (har inte suttit upp sedan dess, just därför)

Jag kan inte komma upp utan hjälp om jag går ner "på huk".

Och, senast då jag vägde mej - för ett tag sedan nu - så var jag nere i 58kg - på mina 175cm's längd.

Jag magrar, och har gjort det ett tag nu. Jag bantar INTE! Jag är sjuk!

Enligt kirurgen i tisdags så beror det på näringsbrist, då tarmen inte tar upp näringen som den ska under skoven. Och, det förklarar också varför jag var "anorektiskt" smal i mina tonår vad jag än åt.

Några avundssjuka röster hördes då. Men, vi har facit nu... och det var inget att avundas någon.

(Jag har levt med Crohns sedan tidiga tonåren, har konstaterats nu)

Enligt min magläkare så hämmar kortisonet musklerna från att byggas och må bra.

Så, det är väl en kombination... och jag hoppas att jag ska kunna tillgodogöra mej näringen rätt sedan, efter operationen, så jag slipper tyna bort och dö.

Idag plockade jag o sambon ihop den ena hängstolen. Den som saknade monteringsanvisningspapper.

Vi jobbade på väldigt länge, på bara sunda förnuftet och teknikförmågan.

Sen hämtade sambon anvisningarna från den vi inte packat upp, och det blev lite lättare att göra klart den.

Eftersom det blåste en del, och det hotas bli både regn och 12 sekundmeter blåst imorgon så monterade vi inte parasollet idag. Det får vänta ett tag.

Både jag och sambon provsatt.

Jättemysigt och bekvämt!

Kan varmt rekommendera en sån hängstol!

Pläden, med de glada färgerna har jag haft igång sedan ett litet tag före Påsk.

Idag fick Óskadís sin årliga vaccinering också, då hennes stallkompis, Dis', matte påminde mej att det var dags. Idag var på dan 1 år sedan sist. Lyckat!

Till middag idag lagade jag till kokt hoki, jasminris och currysås. Jättegott!

I matportionerna som jag ska fixa i förväg, så de finns klara till då jag kommer hem från sjukhuset, ska det inte bli fullt så mycket mat. Jag misstänker att jag kommer att få äta lite mindre portioner, lite oftare, då.

Och, jo... jag borde äta mindre o oftare redan nu.

Lyckades få foto på solen, just innan den gick ner.

För några dagar sedan... ja, det var då vi var på väg hem ifrån mötet med kirurgen... så såg jag något som jag kände att EN SÅN vill jag ha att mysa i då jag ska vara sjukskriven efter operationen.

De finns på ICA Maxi.

Igår kväll, då vi var och handlade så frågade vi en kille i personalen hur många såna dom har hemma, och undrade om vi kunde vänta eller om vi måste slå till nu.

Det visade sej att dom bara hade 5 kvar... så, vi slog till och tog våra två nu.

Sambon sa att han skulle sätta upp en redan idag, om det var fint väder, och om jag var dålig idag med... så kunde jag sitta ute.

Men, det får nog vänta lite.

Det är varmt men inte soligt... och, vi behöver flytta min nya "odlingslåda" på plats först, så jag kan fylla den med jord, och plantera i den - i tid.

I väntan på bild på den faktiska stolen så får den här bilden duga som exempel på hur mysigt jag ska ha det i Juni.

...fast, minus poolen, då.
Jag har ju en hel sjö, istället.   

Då jag var och träffade kirurgen i tisdags så bad han mej börja fasa ut Entocort. Han ser helst att jag inte står på Entocort då jag opereras. Och, jag har stått på Entocort (3 tabletter/dag) nu i 2½ år pga att jag blir dålig då jag fasar ut den.

Vanligen har jag hunnit gå 1 månad på 2 tabletter innan skoven sätter in. Så, vi tänkte att det borde funka att få ner mej på 1 tablett till dess jag ska opereras.

Redan tisdag morgon tog jag endast 2 tabletter. Och, fortsatte så sen.

Igår började symtomen komma... och idag är det ännu sämre.

4:e dagen på 2 tabletter.

Jag hoppas att det vänder nu, när jag idag kom ihåg att ta Pentasa (som jag ofta glömmer bort att ta).
Annars får jag väl gå upp igen med Entocort, och fasa ut långsammare.

Jag hade ju liksom tänkt ta april på mej att planera för min hemkomst från sjukhuset:

Laga massor av mat, så det finns att bara värma i micron sen.

Städa och röja, köra till förrådet, så att det är lättstädat och luftigt o fint sen.

Och, att fixa det jag ska ha med mej till sjukhuset: Stödstrumpor t.ex

Jag kan inte bli sängliggande med svåra magsmärtor nu!

Hade riktig ont i magen igår kväll då jag gick o la mej. Sov oroligt fram till vid 6:30-tiden... Sen sov jag lite bättre - eller tyngre - fram till 10-tiden, då sambon kom hem och då väckte mej.

Kände mej riktigt hängig då jag gick upp.

Ont i magen än. Och, trött i kroppen.

Tvingade i mej mediciner och frukost. Gick sen ut och gav mej på att mocka lite boxar.

Gick hem ett par timmar senare, och fotade lite i trädgården.

Rabarberna har verkligen kommit lång sedan Påskafton, då man knappt såg dom alls.

Blåsipporna - i plantan från sommarstugan - har blivit flera.

Det var riktigt soligt och trevligt väder idag, bortsett ifrån att det blåste väldigt mellan varven.

Det sägs att det ska bli ännu bättre väder imorgon.

Jag hoppas att jag då kan pyssla lite med mammas blomsterrabatt. Och, äntligen komma mej för att förså fröerna som ska bli plantor att sätta ut i min "odlingsbänk" sedan.

Är det någon som kan tala om vad detta är för en liten blomma?  

Idag, då jag gick ut för att ge mej på boxarna, såg jag att myrorna som bor granne med jordgubbslandet är vakna!

Då jag var klar med alla boxar, och innan sambon slutade sitt dagsjobbpass, så tog jag en sväng mot skogen med Gucci... som egentligen behöver aktiveras alla dygnets vakna timmar, så jag får sova på nätterna.

Nu blev det ingen direkt "knock out"-promenad.

Men, man måste ju i alla fall försöka.

Gucci har nämligen inte tid att sova på nätterna, för han har fullt upp med att vakta på katterna.

Så fort dom rör sej så vill han vara med och kolla vad dom gör.

Och, eftersom Gucci inte sover i samma rum som katterna så väcker han sin matte varje gång... och matten blir bara tröttare o tröttare.

Nu har matten dessutom, sedan nån vecka tillbaka, fått ont uppe i fästet där vänsterarmen sitter fast i kroppen.

De smala överarmarna som trots mockning av flera boxar om dan inte har några synliga muskler beror på näringsbrist, sa kirurgen igår.   

Pga sjukdomen i tunntarmen så tas ju näringen inte upp som den ska.
Och, ju mer jag jobbar på desto smalare blir hela jag.

Jag bantar inte!

Oskadis tycker att det är lite fel att jag går med hundar eller andra hästar... då hon finns och gärna följer med, istället.

Jag gillar att vara omtyckt!