Den 16 september 1983 var en fredag. Jag var hemma, och hade nyss vaknat. Jag sov till runt 14-tiden, eftersom jag inte kom hem förrän efter 1-2 på morgnarna.

Jag kokade makaroner, medan min pappa gapade på mej och kallade mej en hel massa saker som jag var van att kallas, men inte hade lärt mej tycka om. Jag "bjäbbade" tillbaka, och försökte förklara för honom min sida av saken.

Mitt i all ordväxling skulle jag hälla av makaronerna, då dom var klara, och några råkade hamna bredvid durkslaget. Detta blev - den här gången - droppen som fick bägaren att rinna över, för min pappa.
Han tog tag i nacken på mej, tryckte ner mej i slasken och krävde at jag skulle ta även de makaroner som låg där. Då jag vägrade slog han mej med knytväven.

Nånstans i detta släppte han mej (man kom aldrig loss ur hans grepp, utan det handlade om att han släppte taget). Jag tog min tillflykt till badrummet. När kusten sen var klar så gick jag hemifrån.

Jag gick till Huddinge station, där jag tog pendeln till Älvsjö, och bytte till pendeln som tog mej till Jordbro.

Då jag kom hem till mina kompisar, som nyligen flyttat in i lägenheten i Jordbro, så visade det sej att hon var hos sin mormor, som fyllde år, och han hade en kompis på besök.

Jag tillbringade kvällen med dessa två killar, och då kvällen började gå emot natt blev jag orolig. Nu skulle snart sista pendeln gå, och jag skulle tvingas åka hem.
Jag var, som så många gånger tidigare, livrädd för att min pappa skulle slå ihjäl mej.

Kompisen - som jag träffat 2 gånger tidigare, på samma ställe - erbjöd mej att stanna över natten hemma hos honom.

Jag var rädd för honom... Men, jag var ännu räddare för min pappa... Så, jag tackade för erbjudandet och gick med honom hem.

Jag sov på soffan i vardagsrummet, och nästa morgon gick han för att hämta sin yngsta dotter, för första umgängeshelgen sedan han och hans ex. flyttat isär.

Fredagen den 16 september 1983 lämnade jag mitt hem... (jag rymde hemifrån)...

Och, idag är det 30 år sedan.

Idag har vi varit sambo i 30 år.
Och, vi har gått igenom många prövningar tillsammans, inkl. 1 års bostadslöshet, 9 år då jag var så sjuk at jag inte klarade av nånting alls (och vården totalignorerade mej/oss)...

Vi är inte gifta. Men, 30 år är PÄRLA.

Så, ikväll har vi PÄRL-jubileum.

Jag har inte fått så mycket som en örfil de senaste 30 åren!

 

ingbac44

16 september 2013 16:57

Grattis. Ett lyckligt slut trots allt på den kvällen

http://www.nattstad.se/ingbac44

 

Lotta

17 september 2013 13:02

Fy sjutton så du haft det. Jag får tårar i min ögon... Bra av dig att rymma, så otroligt bra gjort och framförallt starkt gjort av dig.
Grattis till er 30 år tillsammans.
Kramar!

http://lottashullerombuller.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fy vad varmt det är. Just nu är det 42 grader varmt i solen, och vi håller oss inne, i rummet i "vårt" lilla hus. Här är det svalast just nu. Luften har gått ur mej och jag har haft känningar som jag är jätterädd för. Att det kan vara hjärtat. Vi...

Så många gånger under så många år har denne hästägaren uttryckt så mycket agg emot min sambo, och markerat emot honom, som om hon är förmer än honom. Senast nu i eftermiddags.   Hon ska ALDRIG mer kunna be oss om hjälp!Det är mer än nog!!!   ...

Nu SKA jag verkligen göra verklighet av min dröm om att min YouTube-kanal ska bli det jag från början ville att den skulle bli!   Härom dan gjorde jag ett första trevande steg och laddade upp en video som jag skapade i ett nytt jätteroligt progra...

Igår, då jag och sambon höll på att mocka på plattan, där lösdriftsvalackerna äter, så kom den där otrevliga gubben som håller koll åt markägaren. Han gick genast på min sambo i enormt otrevlig tog och beordrade honom att låsa upp elskåpet vid Este...

Idag kunde jag inte med att gå ut och släppa ut hästar. Mina fötter värker mer o mer för varje dag, och jag kände inte för att offra mina sista krafter på att hjälpa en person som igår hackade på mej för att jag "ropade på fel sätt" istället för att ...