Senaste inläggen

Av Livsturisten - 2 juni 2015 23:00

Har växelvis legat och suttit i sängen i stort sett hela dan.
Det är inte väder för att vara ute i min hänggunga. Så, då är jag fast här inne - i mörkret.


Jag har ont i huden ända in i magen, och i ryggen.
Jag orkar inte hålla överkroppen upprätt då jag försöker stå upp.
Så, därför har jag haft en enda plats att vara på. I sängen.


Aptiten är inte helt OK. Så, vatten och fast föda blir det inte tillräckligt av.


Och, de känslor som drogerna stängde av börjar komma upp till ytan... och, jag känner en sorg inom mej... En sorg för att jag vaknade i ett stort trauma efter operationen (milslångt ifrån ett trevligt uppvaknande) och hade så fruktansvärt ont... och då fick beskedet att den titthålsoperation som det skulle bli (som jag skulle vara tillbaka ifrån efter ett par dar - 2 veckor) blev en STOR öppen bukoperation, som dessutom innefattade att operera isär tunntarmen ifrån urinblåsan.


Jag vågar knappt röra mej, för rädslan att det jättestora såret på magen ska gå upp.

Hos distriktssköterskan, då hon tog agrafferna, så hade det ju gått upp på ett ställe. Troligen samma som redan då jag åkte akut in till Danderyd, o dom då på lättakuten sa att allt var bra.

För - även om den ytliga huden är läkt, så är ju inte bukhinnan det.
Den tar MINST 6 veckor på sej att läka.


Jag börjar känna mej "misslyckad" då jag inte kan börja jobba redan nu...

ANNONS
Av Livsturisten - 1 juni 2015 15:11

Så åkte vi då tillbaka till Sjukhuset där vårdcentralen ligger.

La i pengar i P-automaten - igen, och tog en lång promenad till vårdcentralen.


Väl framme så förstod vi inte att man skulle anmäla sej i kassan först. Men, då vi fick veta det hade vi fortfarande ett par minuter på oss.

Det är inte så lätt att veta hur allt funkar då man inte är ute och rör på sej så ofta. Jag har ju inte varit i kontakt med en vårdcentral på flera år.
Kunde dom sätta upp nån trevlig lapp som sa nåt i stil med "ALLA anmäler sej i kassan!" ?


Väl inne hos sköterskan som skulle ta mina stygn - eller agraffer, som det tydligen heter, då det är metalltrådbitar som håller ihop såret - så räknade vi först ett par gånger på hur lång tid det är sedan de sattes dit, och kom fram till att det var IDAG - för 2 veckor sedan.


Jag fick ligga på rygg på britsen medan hon började plocka uppifrån.

Då hon kommit ca 2 tredjedelar så kom hon till ett ställe där såret gått upp (det var ett märke på bandaget som lättakuten satte dit).
Det är ca 1½ cm långt, området som gått upp. Hon satte tejp för att hålla ihop, och tejpade sedan hela såret med kirurgtejp.

Jag fick en ny tid att komma tillbaka för att kolla upp det området som är/var öppet.
Så, nu ska jag tillbaka dit på torsdag 13:30.


Sköterskan uppmanade mej att vara i stillhet och inte anstränga mej.

Jag har vart stilla... tycker jag. Fast, vid närmare eftertanke så har jag ju plockat upp saker från golvet, klivit i o ur bilen osv.

Nu vet vi att jag under Juni verkligen måste vara stenhård med att inte anstränga magen.

Snittet är ju inte bara på ytan.

Det går igenom bukhinnan med. Och DEN läker inte lika fort som huden.


Så... JUNI måste bli INTE ANSTRÄNGA MAGEN-månad för mej!

ANNONS
Av Livsturisten - 1 juni 2015 12:32

Kom fam till sjukhuset där Vårdcentralen finns. Klev ur bilen och påbörjade en lång promenad inne på sjukhuset, för att komma fram till vårdcentralen.

Trött i kroppen och synen konstig. Såg liksom prickar i hela synfältet. Beror det på ansträngningen, tro?


Pratade med en sjuksköterska och berättade att mina stygn behövde tas.
Fick besked att man måste ringa och boka tid. (tänk det misstänkte jag ju)

Fick en lapp med telefonnummer, och så gick promenaden vidare till blodprovsinlämningen.

Där gick det bra.

Sen tillbaka tll bilen, och färd hem.


Hemma ringde jag... lämnade meddelande eftersom det var efter telefontiden, som är 8-9.
En stund senare blev jag upringd av en sjuksköterska, som bokade in mej att komma IDAG 14:15.


Så... snart ska jag göra om samma biltur och samma långa promenad.
Hoppas nu bara att allt blir bra!

Av Livsturisten - 1 juni 2015 10:15

1 juni. Sommaren är här.

Regn i massor och +10 grader.... Jo, det känns igen som Svensk sommar.


Men, enligt klart.se så ska det bli bättre vid 14-tiden.


Jag vill ogärna stanna inne en 3:e dag i rad.
Vill ut och promenera och stärka kroppen.

Magen har inte blivit ännu det den ska vara, och det behövs mera promenader till det med.

Tunntarmen har ju varit så uppsvälld under månader och kanske år... så det tar ett tag för den att dra ihop sej och bli som den ska vara.


Första dagen idag utan de där blå värktabletterna som gjorde mej så drogad.

Och, idag ska jag lämna nya blodprover.
Och, ta "stygnen" (metallklamrar). Det ska tydligen göras på VC av sköterska utan tidsbokning, sägs det.

Jag vet inte hur det funkar. Har inte varit på en VC på 5 år.
Och, innan dess var det nån gång på 80-talet.


Men, vi åker till den VC där sambon senast var... så får vi se vad det blir av det.

Av Livsturisten - 31 maj 2015 11:39

 

 

 


Idag slog den ut!
Hibiskusen som envist blommar om o om igen!
 
Om en stund ska jag trotsa stormvindarna, och gå ut och pyssla lite i Mammas blomsterland.


Av Livsturisten - 31 maj 2015 09:54

Jag ser varje dag i statistiken till min blogg att det är ganska många som kommer hit och läser.
Det tycker jag är jättetrevligt.


Däremot är det inte så många som lämnar någon kommentar. Det tycker jag är mindre roligt.


Om du som är här och läser också lämnar en kommentar, och där passar på att ange adressen till din blogg, så får jag tips om andras bloggar att läsa.
Det skulle jag tycka var jättetrevligt!

  

Av Livsturisten - 30 maj 2015 22:58

...så blev det ingen utevistelse alls, för mej, idag.
För, det regnade en halv ocean under hela långa dagen.


Jag promenerade i köket, mellan diskhon och besticklådan / porslinsskåpet, medan jag diskade lite.

Inte så intensiv promenad som den igår. Men, ändå rörelse, liksom.


Jag har ont i ryggen då jag står stilla. Så, det känns lite som ett hinder att ta sej över.


Och, det är ju viktigt att jag rör på mej så att tunntarmen rör sej.. Den behöver ju "gympa"-hjälp, så att den drar ihop sej igen, efter att ha vart uppspänd till bristningsgränsen under enormt lång tid.


Idag har i alla fall mina växter där ute fått ordentligt med vatten.


Och, jag hoppas på sol och fint väder igen imorgon, så vi kan fixa och göra fint ute.

Det här är jag

Hej!
Välkommen att ta del av mina smultronställen  och djungler av brännässlor, på min resa genom livet. 

På tal om vädret:

klart.se

Kalender

Ti On To Fr
           
1
2
3 4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2018
>>>

Omröstning

När skriver Du testamente?
 Mitt i livet, då döden känns avlägsen.
 I samband med att barnen födes.
 I samband med att barnbarnen börjar födas.
 När krämpor gör sej mer och mer tydliga.
 När döden andas i nacken på en, och man inser sin dödlighet.

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Besöksstatistik

Kategorier

Arkiv

Minns

Lilypie Angel and Memorial tickers

PitaPata Horse tickers

Med i:


Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

 


susnet.nu statistik

Tidigare år

Värt att besöka

Följ bloggen

Följ A Life to Live med Blogkeen
Följ A Life to Live med Bloglovin'

Sök i bloggen

RSS

Presentation

Twitter


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se