A Life to Live

Senaste inläggen

Av Livsturisten - 8 april 2015 22:37

Idag, då jag gick ut för att ge mej på boxarna, såg jag att myrorna som bor granne med jordgubbslandet är vakna!

   


Då jag var klar med alla boxar, och innan sambon slutade sitt dagsjobbpass, så tog jag en sväng mot skogen med Gucci... som egentligen behöver aktiveras alla dygnets vakna timmar, så jag får sova på nätterna.

   

Nu blev det ingen direkt "knock out"-promenad.

Men, man måste ju i alla fall försöka.


Gucci har nämligen inte tid att sova på nätterna, för han har fullt upp med att vakta på katterna.

Så fort dom rör sej så vill han vara med och kolla vad dom gör.

Och, eftersom Gucci inte sover i samma rum som katterna så väcker han sin matte varje gång... och matten blir bara tröttare o tröttare.


Nu har matten dessutom, sedan nån vecka tillbaka, fått ont uppe i fästet där vänsterarmen sitter fast i kroppen.

De smala överarmarna som trots mockning av flera boxar om dan inte har några synliga muskler beror på näringsbrist, sa kirurgen igår.   

Pga sjukdomen i tunntarmen så tas ju näringen inte upp som den ska.
Och, ju mer jag jobbar på desto smalare blir hela jag.

Jag bantar inte!


Oskadis tycker att det är lite fel att jag går med hundar eller andra hästar... då hon finns och gärna följer med, istället.

   

Jag gillar att vara omtyckt!   

Av Livsturisten - 8 april 2015 00:39

Åkte iväg till Danderyds sjukhus mitt på dan.
Fint väder. Solglasögon på.

 

Kirurgen var samma kille som jag träffade första gången som det var tal om att operera mej - för 5 år sedan.
Jag sa till honom att eftersom han övat i 5 år till nu så kanske han inte skulle döda mej.
Han skrattade gott åt det.

Jag tror faktiskt att jag kan tänkas komma att be om att det blir han som utför operationen (eller leder den). Läste mej till ikväll i foldern jag fick med hem att han är överläkare, docent och chef.

Kan tänkas kunna en del då.   


På vägen hem från sjukhuset såg jag både hönan som vinkade vid vägkanten

 
och en tjej som envist tog sej fram i halt bil

 

Något senare än vanligt gick sambon på dagspasset och jag gav mej på att mocka boxarna.


Till middag blev det idag pastasallad med kyckling, kokt ägg och brieost. Gott! ...tyckte även sambon, som vanligen räds grönsaker.   

 

Läkaren idag sa att han vill att jag börjar så smått att fasa ut Entocort. Så, fr.o.m idag går jag på 2 tabletter.
Han vill också ha resultatet av DT'n, som sker 20/4 samt svaret på scintografin, när nu den blir.
Och, preliminärt kommer operationen att ske i maj.

Jag kommer inte att få städa osv då jag sen kommer hem, efter 2-3 dagar på sjukhuset. Och, det betyder att jag då inte heller kommer att kunna mocka så värst många boxar... utan då får sambon hjälpa mej med det.
Ca 6 veckor tror man att det tar innan jag kan gå på med tunga lyft igen, för att bukhinnan läker så långsamt, tydligen.

Idag har vi siktat in oss på något att köpa för att ha under min "sjukskrivning" här hemma (och sen med). Hittade den på ICA Maxi.
Hängmatte-stol och parasol. Jättehäftig!
En sån kan jag sitta/ligga i och njuta av juni månad.   

Av Livsturisten - 7 april 2015 11:28

Magen skar i de nedre regionerna då jag gick och la mej. Det släppte väldigt sakta.
Tog ett par timmar då jag låg på rygg med värme på magen.

Men, så snart jag råkade röra mej så skar det igen.


Då jag sen äntligen lyckades somna, nån gång efter 3:30, så sov jag väldigt oroligt. Vaknade säkert 5 gånger fram till 6-tiden, då sambon gick ut och startade morgonpasset i stallet.


Oro för vad som väntar då jag kommer till sjukhuset, för att träffa kirurgen 12:50.

Stötta gärna! *behöver det*


Kanske hade det känts lite lindrigare idag om kallelsen kommit, och jag vetat vad det handlar om.

Men, nu vet jag hur mycket jobbigare det lär bli natten innan jag sen ska in för operationen.

Av Livsturisten - 7 april 2015 01:47

Kanske man skulle ge sej på att ha en egen EFIT idag...

(EFIT som alltså står för Ett Foto I Timmen)


Någon som vill vara med?

Av Livsturisten - 6 april 2015 23:00

Så var då Påsken 2015 till ända, och den har till största delen innehållit en blandning av gott och dåligt mående här.
Det mesta av det dåliga måendet har kommit av "yttre påverkan", och det är inte alls acceptabelt.


Långfredagen blev en trevlig och glad dag, då vi hade löshoppning och Oskadis förvånade med att hoppa riktigt bra. Och, dessutom tycka det var riktigt roligt!

 

Jag blev en riktigt glad matte! Och, jag trivdes med "gemenskapen" bland hästkompisarna som denna aktivitet utgjorde.

 

Påskaftonen mådde jag mest dåligt, men tidvis lite bättre.
Det blev ändå en Glad Påskafton som tillbringades tillsammans med lillasyster och sambo.
Och, Mamma var ju med på ett hörn, också, förståss.


Påskdagen startade med en "kalldusch", då jag fick veta att jag "förärats" med ännu en stalker.
En stor del av dagen blev "occuperad" av denna nyhet.


Och så idag... vaknade till ytterligare oro och jidder som formligen kastades på mej till frukost.

Ett par timmar följde då jag fick lägga energi på att berätta hur verkligheten här hos mej ser ut och igår såg ut på riktigt.
Ett migränanfall, med synbortfall, hälsade på mitt under detta... och övergick sedan i migränhuvudvärk som satt i ett par timmar.


Nu har jag inte skrivit om vad vi åt till middag vare sej igår eller idag... Det betyder inte att vi fastat dessa två dagar.
Nejdå... vi äter, även då jag inte skriver att vi äter.


Och, naturligtvis har jag i eftermiddags - med migränhuvudvärk - mockat boxarna som jag för dagen hade att mocka.


Innan middagen ikväll tog Akela och jag en sväng bort till ovalbanan. Jag har inte varit där tidigare, så nu har jag sett den på nära håll.

 
(och även fast jag nu bara berättar om Akelas och min promenad så betyder inte det att de 3 andra hundarna satt innanför staketet här hemma och inte fick komma ut mer än genom att se oss där ute.

Dom var på andra promenader.

Men, jag måste ju inte berätta ALLT här, eller hur?


Hur som...

Akela och jag tog en tur till sommarhagen och spanade in kanalen som grävts ut för änderna att simma i... och jag konstaterade att det nog inte blir mycket kvar av den hagen till sommaren.

 

Och, Pelle & Co undrade vad vi hade för oss.

 

Imorgon ska jag träffa kirurgen, trots att jag fortfarande inte har fått någon kallelse om det.

*ogillar starkt då posten inte läggs i rätt låda*

Jag vet ju inte vad det stod i kallelsen, så jag känner mej mer osäker än nödvändigt inför morgondagens möte.

Men, min läkare har lovat att det inte ska bli någon operation imorgon!
Och, det hoppas jag verkligen... annars går jag därifrån och kommer aldrig mer tillbaka!

 

#blogg100 · Foto · Hund · Hälsa · Jobb · Livet
Av Livsturisten - 5 april 2015 14:41

Nej, så är det inte riktigt då man läser min blogg. Och, inte heller då man ser folks instagram eller FB-statusuppdateringar.
Lyckligtvis läggs inte ALLT ut!
Men, det finns dom som tror att TV-såporna är på riktigt, och att det dom ser av folk på nätet är ALLT som finns.

Såna människor tycker jag lite synd om. Dom verkar ha en väldigt konstig verklighetsbild... även av sitt eget liv.
För såna människor är ofta dom som visar lite eller inget av sitt eget... och då spräcker sin teori om andra eller bevisar att dom själva lever ett ytterst fattigt och enahanda / innehållslöst liv.


  

Innan regnet bröt ut idag hann jag och Akela gå en sväng.

Detta trots att det inte var direkt folktomt på gården.

 

Sammanstrålade och pratade lite med Ramonas matte, vilket gjorde mej glad först...

och sen lite mindre glad... (och nej jag tänker inte lägga ut vad vi sa till varandra här! Allt måste inte avrapporteras in i minsta detalj på nätet, eller på annat sätt!)

  

Sambon kom hem efter morgonpasset idag o väckte mej genom att lägga något i min hand.
Det såg ut som en hallon/lakrits-godis o han sa att det var från Luvas matte.
Jag fattade inte varför hon skulle ge mej en godis genom sambon.. (jag var nyvaken) och såg sen att det ju var mitt USB-minne, som hon fyllt med bilderna från löshoppningen!

 

Av Livsturisten - 4 april 2015 23:00

Mådde inte mitt allra bästa då jag klev ur sängen, vid 9. Åt mediciner och frukost... kände mej skakig och vinglig... och "zoombiebakis"... (ett uttryck jag myntat själv, då jag inte kan beskriva måendet bättre).

När sambon kommit hem och ätit sin frukost så åkte vi till kyrkogården där mamma & Co ligger. Där mötte vi upp lillasyster.
Tände ljus, och städade bort lite höstlöv.

 

Då vi kände oss klara där så åkte vi hemåt, med syster i baksätet.


Hemma gick jag på att mocka dagens boxar, och sen gick vi hem för att äta lunch.


Då jag stod och skalade potatis så fick jag nåt anfall av något, det kändes som att jag skulle tuppa av, svimma, eller nåt. Jag avbröt potatisskalandet och tog en paus.

Då det kändes bättre så fortsatte jag. Och, det blev en god lunch.


Men, under hela dan mådde jag dåligt.

Lite bättre ibland. Och sämre ibland.


Efter insläppet av hästarna, som vi var 3 om att hjälpas åt med, så lagade jag till middagen.

Den blev god.

 

Sambon tyckte att min stuvade potatis var den godaste potatissallad han ätit. Han tycker inte om potatissallad, men eftersom potatisen var kall och kylde ner stuvningen så blev det som potatissallad. Och, han tyckte om den.


Efter kvällsfodringen av hästarna var det dags att skjutsa hem lillasyster.

Och, vi kunde konstatera att det, trots allt, blev en Glad Påsk-afton!

 
Denna grytlapp har min mamma gjort!

Av Livsturisten - 3 april 2015 23:00

Idag var det extra trevligt i stallet här hemma, då vi var många som samlades och gemensamt hade löshoppning på ridbanan.
Jag tänkte först inte att Oskadis skulle vara med, eftersom jag var i den klara tron om att hon inte kan hoppa.
Men, vartefter hästarna hoppade och jag upptäckte att flera var lite "rostiga" och osäkra så bestämde jag att även Oskadis skulle få vara med.

Och, då det sen var hennes tur... så visade det sej att Hon Kan hoppa! Och, hon tyckte det var så roligt!

Hon sprang och gnäggade och hoppade riktigt snyggt över hindren.


Tyvärr fotade ju inte jag då Oskadis hoppade.

Luvas matte var jättegullig och fotade. Så, nu väntar jag med spänd förväntan på att hon ska ge mej bilderna!


Jag fotade lite av de andra:


Trausti töltade över ett hinder

Tarzan  tar avstampen tidigt...
Smulan funderar...  
Manne hoppar snyggt, han med...    

Tack för en trevlig Långfredag!


Det här är jag

Hej!
Välkommen att ta del av mina smultronställen  och djungler av brännässlor, på min resa genom livet. 

På tal om vädret:

klart.se

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Omröstning

När skriver Du testamente?
 Mitt i livet, då döden känns avlägsen.
 I samband med att barnen födes.
 I samband med att barnbarnen börjar födas.
 När krämpor gör sej mer och mer tydliga.
 När döden andas i nacken på en, och man inser sin dödlighet.

Senaste inläggen

Besöksstatistik

Kategorier

Arkiv

Minns

Lilypie Angel and Memorial tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

Daisypath Anniversary tickers

Daisypath Anniversary tickers

Med i:


Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

 


susnet.nu statistik

Tidigare år

Värt att besöka

Sök i bloggen

RSS

Presentation

Twitter


Skapa flashcards