A Life to Live

Inlägg publicerade under kategorin Jobb

Av Livsturisten - 15 november 2014 00:09

Jag är strax inne på 3:e garnnystanet.
En så stor luva behöver en hel del garn...


 

Av Livsturisten - 14 november 2014 00:19

Enligt vad jag såg i en av alla superbra julkalendrar - Trolltider - så är det så man stickar en vätteluva:
En synlig, En osynlig, En synlig, En osynlig... osv... Varannan maska synlig, varannan maska osynlig...

Så kan vätten vrida luvan ett kvarts varv, och bli osynlig.


Fast på tävlingen den 22 november vill vi INTE att nån i laget ska vara osynlig, förståss.

Dom ska ju vinna!!!


Och, luvan ska bidra till poäng för utklädnad! (*hoppas jag*)

     

Av Livsturisten - 13 november 2014 12:20

Elvis' matte kom igår till mej och frågade om jag kunde skapa en luva till henne, som hon ska ha på den tävling som går av stapeln 22 november.

Dom ska vara 4-5 pers i ett lag och vara utklädda.


Och, visst ville jag göra det! Utan tvekan svarade jag JAVISST!

Och, nu är jag igång.

Men, enkelt blir det inte.

Luvan ska sitta på en ridhjälm, och blir då alltså väldigt mycket större än om den skulle sitta direkt på ett huvud. Bara att komma på antal maskor för den storleken skapade ett par gråa hår på mitt huvud.   


Nu återstår att få till själva modellen.

Jag stickar på frihand, då de ev. beskrivningar jag hittat aningen är på utrikiska eller inte stämmer storleksmässigt, och jag då måste räkna om osv.

Så, detta är verkligen en utmaning!

En ROLIG sådan!

Och, jag hoppas resultatet blir så bra att den bidrar till poäng på tävlingen!   


(bild kommer senare)

Av Livsturisten - 25 oktober 2014 23:00

På flera håll i Sverige har folk idag samlats och ridit tillsammans. Dom har gjort det efter att dom sms'at 2x50:- till ett nummer som går till insamling för BröstCancerFonden / Cancerfonden.


I vårt stall var det en hästägare som pimpade sin häst, och begav sej några mil per bil (och trailer) för att sluta upp med andra ryttare, och rida tillsammans.


Tinkern Kate blev en "My Little Pony", innan dom åkte hemifrån.

Så här fann jag Kate och hennes matte då jag kom ut, och upptäckte, till min glädje att dom inte åkt hemifrån ännu. Jag ville ju så gärna vara med och se förvandlingen...

 

...och dokumentera den...

Vi börjar med den ROSA mulen, förståss... För den har hon ju helt naturligt...

 

En My Little Pony som ska gå en ritt på 1½ timme för att stödja BröstCancerFonden ska självklart ha ROSA MAN.

       

-Vad gör du?
-Ska jag ha färg i luggen med?

 

-Du kan inte mena allvar???
-Vad GÖÖÖR du???

 

-Mmm... Jo...
-Jaja... Det är väl OK...

   

...och så kom "pricken över i'et", där jag och matten fick våra viljor igenom... och där det höjdes röster emot vår idé...
På högra skinkan sattes riktigt snyggt den viktiga symbolen!

 

Alltså... Bara kolla den manen!!

 

-Jag har en hel del åsikter.... Faktiskt...!

     

Färdiga för avfärd...

   

Ja... Du har förstått...!
ROSA BANDET - förståss!!

   

Off we go...!

 

Mot Rimbo!!!

 

Nu blev inte ritten riktigt som det var sagt...

Enligt inbjudan skulle det komma 27 ekipage, och rittens skulle gå från Rånäs IP till Rimbo. Och, man trodde ju att det skulle uppmärksammas på något sätt. Om inte annat så genom att allmänheten såg gänget.


Men, ritten gick genom skogen... Och, dom vände tillbaka till IP'n innan man nådde fram till Rimbo.


Så, dagens känsla, så här efteråt, är att:
Vi fixar något senare!
Till Välgörande ändamål.
Med större uppmärksamhet och "ripple effect".


Jag har redan börjat skissa på det.
Och, jag ser till att det hela kommer att sändas via någon form av webTV.     


Men, under tiden...:   

 



Allmänt · Foto · Häst · Jobb · Livet
Av Livsturisten - 18 oktober 2014 23:00



Lilla Tritill är 1 år. Han har ganska nyligen skiljts från sin mamma... efter det blivit kastrerad (för nån månad sedan)... och kommit ny till gården här... där han 3 dagar senare (eller nåt) fick resa till det stora hästsjukhuset Ultuna i Uppsala, för hovböld och komplikation av kastreringen.

1 dygn senare fick jag och sambon den hedervärda uppgiften att åka till Ultuna och hämta hem honom.


Det är mycket äventyr för en liten 1-åring... och han är så duktig, så duktig.


Då vi kom fram så tog det en stund innan vi hittade någon som jobbade där. Vi haffade en manlig sjuksköterska då han var på promenad med en stor häst.
Han hänvisade oss till Stall 3.
 

Där inne stod han i en jättestor box och såg liten och lite "bortkommen" ut. Han undrade nog vad han nu skulle vara med om.
   

Då jag lyssnat på veterinären och fått hemgångsråden så var det dags att lasta.
Han var jätteduktig, med tanke på att han är så ung.
Jag gick före, och höll i grimskaften, han följde med, om än lite tvekande.
Framme vid rampen tvekade han en gång, sen följde han med mej in i trailern... där jag tog bort grimskaftet ur grimman, gick ut genom framdörren, och lämnade honom ensam där inne.
 

Hem gick det sen mycket försiktigt, med en ung, osäker, liten häst, lös där bak, med gips om ena hoven.
Folk bakom fick helt enkelt öva på att slappna av...
 

I Gnista, i Uppsala, öppnar den 22/10 den 79:e ICA Maxi-butiken i Sverige. Och, därför har vi chansen till att få bra priser hos oss i nästa vecka (just innan lön). Det tackar vi för!
 

På motorvägen mellan Uppsala och Upplands Väsby såg vi detta.
2 ekipage ganska nära varann som stod utefter vägen.
Dom med husvagnen gjorde helt rätt, som lämnat sitt ekipage och höll sej på avstånd ifrån det.
För, tänk om någon kommer och bränner rakt in i deras husvagn... Då vill dom INTE vara nära!
*tumme upp*
Ekipaget framför hade tydligen punka på höger bak, och byte pågick. Tur att det var höger! Alltför ofta är det - typiskt nog - vänster. Inget kul!
 

Väl hemma fick Tritill gå in i en stor box, där han nu ska stanna till dess det är dags för återbesök på Ultuna, om ca 12-14 dar.
Och, nu ska jag medicinera honom 2 gånger om dan, morgon o kväll.
Kvällens medicin ikväll gick ner... och, även där var han riktigt duktig.   


Av Livsturisten - 16 oktober 2014 23:30

Vaknade vid strax före 7 imorse och hade smärtor i bröstet, som strålade utmed insidan av halsen upp mot käkarna.

Gick upp på toa, tog sen medicinen, och satte sen på mej kläder och gick ut.

Träffade sambon utanför övre stallet, där han höll på med utsläpp. Oskadis var kvar inne.

Jag tog ut henne i rundcorallen, och lät henne springa ett par varv åt vardera hållet.

Hon verkade må bättre än igår kväll, så jag gick ner med henne till hagen.


Mockade ett par boxar, innan folk började droppa in på gården för den månatliga ridkursen.

Gick sen hem och fick i mej lite frukost.


Det finns saker som tär på mej. Och, jag vet inte mer nu än vad jag gjorde för 30 år sen om hur man ska påverka den delen av livet som handlar om att inte behöva se de mina mobbade bara för att de är de mina.

Det och stressen över att inte klara av att bli ok i folks ögon... och att inte klara av att göra bra för alla...

Det påverkar min hälsa negativt.

Så, det är inte konstigt att jag levt nu i typ 4 dygn med bröstsmärtor, och alldeles för nära till tårar hela tiden.


Ska lägga mej nu... försöka en 8:e gång att se senaste avsnittet av "Det okända"... om nu inte Gucci söver mej igen, som han brukar.

Jag vill inte ens behöva tänka vad jag skulle göra om jag inte hade mina älskade hundar!

 

Allmänt · Hund · Hälsa · Häst · Jobb · Livet
Av Livsturisten - 14 oktober 2014 23:15

Igår blev jag uppmärksammad på att det händer att folk känner missnöje med hur jag presterar, och inte säger något, förrän det "rinner över".

Och, jag går i "godan ro" och tror att alla är nöjda och glada.

Det har hänt förr, men det händer inte ofta. Och, så vill jag ju inte ha det.


Det är mycket bättre att båda parter är nöjda: Både den jag hjälper och jag.

För jag är ju inte nöjd om det inte är BRA.
Och, får jag veta i efterhand att man inte varit nöjd så känns det inte bra.

Och,,, alla som känner mej vet vad jag gör då: Det som jag lärt mej från barnsben... som sitter i "ryggmärgen" på mej... Jag bestraffar mej!


Det resulterade den här gången i att jag "tog tjuren vid hornen" och hörde av mej till alla i en klump och ställde en rak fråga. Svaren skulle vara personligt för varje enskild person, så jag fick veta var och ens önskemål. I tid. Innan det skulle rinna över.

Jag fick några svar, och försökte utifrån dom att göra ett nytt schema.


Det sägs att det tar 21 gånger (dagar) att befästa en ny vana... och det stämmer nog. För, jag har lite svårt att minnas olika "direktiv" för olika dagar... utöver att jag blir bara mer och mer glömsk (vilket i sej är en effekt av den utbrändhet som jag ännu inte läkt ifrån).
Så, det blir fel... oftare och oftare... Och, det är ju inte OK. Det vet jag. Men, hur jag ska kunna bättra mej och inte göra fel... det vet jag inte om jag kommer på.
Men, idag gjorde jag ett försök till omändring, då jag tog de svar jag fått och utifrån dom satte ihop en skriftlig lista (turordning) - istället för att köra det system jag gjort i 14 år...

Och, det haltade lite. Och, hade tagit mycket längre tid, och blivit väldigt svårt så här första dan, om jag inte haft hjälp av min sambo.


Under tiden som jag gick på den nya ordningen så fick jag lite fler "inputs" från några av dom jag fått svar av tidigare, och det kändes då som att det kan gå att göra en lite mindre förändring än den jag "ritade ihop" idag.

 

Av Livsturisten - 27 september 2014 08:00

Blev väckt av sambon klockan 6... lyckades ta mej upp ca 45 minuter senare... Jättetrött.


Har nu ätit frukost, och ska ta och gå ut och mocka 5 boxar och 1 hage, innan det är dags att ta tag i dagen.


Känner mej för att hugga in på garnet som jag fick med mej hem ifrån ICA Maxi igår.

Det blir troligen en mössa. Eller kanske ett pannband.

Eller en tubhalsduk....

Svårt att bestämma sej...   

Det här är jag

Hej!
Välkommen att ta del av mina smultronställen  och djungler av brännässlor, på min resa genom livet. 

På tal om vädret:

klart.se

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
<<< Juli 2019
>>>

Omröstning

När skriver Du testamente?
 Mitt i livet, då döden känns avlägsen.
 I samband med att barnen födes.
 I samband med att barnbarnen börjar födas.
 När krämpor gör sej mer och mer tydliga.
 När döden andas i nacken på en, och man inser sin dödlighet.

Senaste inläggen

Besöksstatistik

Kategorier

Arkiv

Minns

Lilypie Angel and Memorial tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

Daisypath Anniversary tickers

Daisypath Anniversary tickers

Med i:


Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

 


susnet.nu statistik

Tidigare år

Värt att besöka

Sök i bloggen

RSS

Presentation

Twitter


Skapa flashcards