Så åkte vi då tillbaka till Sjukhuset där vårdcentralen ligger.

La i pengar i P-automaten - igen, och tog en lång promenad till vårdcentralen.

Väl framme så förstod vi inte att man skulle anmäla sej i kassan först. Men, då vi fick veta det hade vi fortfarande ett par minuter på oss.

Det är inte så lätt att veta hur allt funkar då man inte är ute och rör på sej så ofta. Jag har ju inte varit i kontakt med en vårdcentral på flera år.
Kunde dom sätta upp nån trevlig lapp som sa nåt i stil med "ALLA anmäler sej i kassan!" ?

Väl inne hos sköterskan som skulle ta mina stygn - eller agraffer, som det tydligen heter, då det är metalltrådbitar som håller ihop såret - så räknade vi först ett par gånger på hur lång tid det är sedan de sattes dit, och kom fram till att det var IDAG - för 2 veckor sedan.

Jag fick ligga på rygg på britsen medan hon började plocka uppifrån.

Då hon kommit ca 2 tredjedelar så kom hon till ett ställe där såret gått upp (det var ett märke på bandaget som lättakuten satte dit).
Det är ca 1½ cm långt, området som gått upp. Hon satte tejp för att hålla ihop, och tejpade sedan hela såret med kirurgtejp.

Jag fick en ny tid att komma tillbaka för att kolla upp det området som är/var öppet.
Så, nu ska jag tillbaka dit på torsdag 13:30.

Sköterskan uppmanade mej att vara i stillhet och inte anstränga mej.

Jag har vart stilla... tycker jag. Fast, vid närmare eftertanke så har jag ju plockat upp saker från golvet, klivit i o ur bilen osv.

Nu vet vi att jag under Juni verkligen måste vara stenhård med att inte anstränga magen.

Snittet är ju inte bara på ytan.

Det går igenom bukhinnan med. Och DEN läker inte lika fort som huden.

Så... JUNI måste bli INTE ANSTRÄNGA MAGEN-månad för mej!

Kom fam till sjukhuset där Vårdcentralen finns. Klev ur bilen och påbörjade en lång promenad inne på sjukhuset, för att komma fram till vårdcentralen.

Trött i kroppen och synen konstig. Såg liksom prickar i hela synfältet. Beror det på ansträngningen, tro?

Pratade med en sjuksköterska och berättade att mina stygn behövde tas.
Fick besked att man måste ringa och boka tid. (tänk det misstänkte jag ju)

Fick en lapp med telefonnummer, och så gick promenaden vidare till blodprovsinlämningen.

Där gick det bra.

Sen tillbaka tll bilen, och färd hem.

Hemma ringde jag... lämnade meddelande eftersom det var efter telefontiden, som är 8-9.
En stund senare blev jag upringd av en sjuksköterska, som bokade in mej att komma IDAG 14:15.

Så... snart ska jag göra om samma biltur och samma långa promenad.
Hoppas nu bara att allt blir bra!

1 juni. Sommaren är här.

Regn i massor och +10 grader.... Jo, det känns igen som Svensk sommar.

Men, enligt klart.se så ska det bli bättre vid 14-tiden.

Jag vill ogärna stanna inne en 3:e dag i rad.
Vill ut och promenera och stärka kroppen.

Magen har inte blivit ännu det den ska vara, och det behövs mera promenader till det med.

Tunntarmen har ju varit så uppsvälld under månader och kanske år... så det tar ett tag för den att dra ihop sej och bli som den ska vara.

Första dagen idag utan de där blå värktabletterna som gjorde mej så drogad.

Och, idag ska jag lämna nya blodprover.
Och, ta "stygnen" (metallklamrar). Det ska tydligen göras på VC av sköterska utan tidsbokning, sägs det.

Jag vet inte hur det funkar. Har inte varit på en VC på 5 år.
Och, innan dess var det nån gång på 80-talet.

Men, vi åker till den VC där sambon senast var... så får vi se vad det blir av det.