...och, än är den inte slut...!

Först vaknade jag vid 8-tiden av att sambon väckte mej och berättade att Ramona fixat översvämning i stallet under natten. Att hennes matte nu kämpade med att få ut allt vatten.

Jag vaknade ur en jättejobbig och lite otäck dröm... där någon man hotade mej och skulle ta över hela mitt liv, inkl. mej.

Då sambon gått ut igen så somnade jag om, och fortsatte att drömma.
Oerhört otäckt var det.

Vid 10-tiden vaknade jag, och var så glad för att det bara varit en dröm, men kände fortfarande samma ångest som jag känt i drömmen.

Jag gick upp och fixade frukost... och här är jag nu i efterhand väldigt osäker på om jag tog medicinen eller inte...

Medan jag sedan satt med frukosten så kom sambon hem och var stressad/upprörd över att jag inte hört då han ringt.

Han berättade att Viljas matte låg skadad i skogen och att vi skulle åka dit med filtar.

Han ringde grannen uppe i skogen och fick veta koden till bommen, så att ambulansen kunde komma in.

Jag kastade mej i kläderna och vi åkte upp i skogen.

Väl framme fann vi att det var rätt många på plats hos matten, som låg kvar på marken i väntan på ambulansen.

Jag höll mej i utkanten, då jag hörde matten säga att det var "för mycket" folk engagerade. Och, jag kände rätt tydligt i det jag hörde vidare att hon var chockad.

Vi lämnade fram filtarna och innan jag hann reagera kom ambulansen... och åkte förbi, och djupare in i skogen. Jag sprang upp på vägen och vinkade åt sambon som kom efter ambulansen.

En stund senare kom den tillbaka, då sambon hunnit ikapp den, och fått den att vända... samtidigt som ambulans nr.2 kom fram.

En sköterska i den 2:a ambulansen började "tjafsa" med föraren till den första ambulansen och ifrågasatte varför dom kallats dit.

Hon sa nåt om att hon fått höra att det var en "sjukvårdsinsats" och lät som att det inte var så.

Jag kunde inte undgå att undra (tyst för mej själv) hur dom kunde bete sej och reagera så, då ingen sett patienten ännu.

Medan "tjafset" pågick så gick sköterskan från 1:a ambulansen till matten, och kollade hur hon mådde.

Dom övriga följde strax efter.

En av ambulansmännen sa att någon borde åka med, så jag sa till om det en extra gång, då matten redan innan ambulansen kommit sagt att ingen behövde åka med. Så, Tindras matte åkte med till sjukhuset.

Jag har tänkt på Viljas matte hela dan, och hoppas att hon är ok och att hon mår bra.

Jag fotade... men, knäppte inga bilder på människors ansikten, nära bilder... och absolut inte en enda bild på Viljas matte.

Bilderna jag knäppte var för MIN del och rent allmänna.

Jag må vara "fototok"... men, jag vet (för det allra mesta) att förstå då det inte ska tas foton eller visas upp några.

Väl hemma i stallet igen så gav jag mej på att mocka, men fick avbryta efter 2 boxar, då smärtorna i magen - som varit där hela dan, ända sedan jag vaknade - blev för jobbiga att leva med.

Och, så kom jag plötsligt på, vid strax före 15-tiden, att jag troligen inte kommit ihåg att ta medicinen idag.

Helt plötsligt, strax före 15 idag, så slog det mej att jag kanske inte tagit min medicin.

Ingen minnesbild alls av att jag skulle ha tagit medicinen.

Jag brukar ta den tillsammans med äppelmos, på en matsked, som jag diskar efteråt.
Skeden var torr... jag mindes inte att jag skulle ha hållt i äppelmosburken eller medicinburken.

Medicinen det handlar om är Entocort, som jag tar 3 tabletter av per dag á 3 mg = 9 mg/dag.

Man får INTE bryta den. Utan den ska fasas ut långsamt.
Jag har fått biverkning i form av nässelfeber en gång då jag fasade ut den... så, nu blev jag riktigt orolig, eftersom jag inte vet hur fort man blir hur sjuk om man faktiskt tar 0 en dag då man dagen innan tagit 3.

Jag ringde 1177 (Vårdguiden /sjukvårdsupplysningen) och frågade vad jag skulle göra.

Första syrran kunde inte o ville inte råda, utan skickade mej vidare till en syrra som i sin tur frågade en jourläkare.

Hon återkom till mej och sa att jourläkaren sagt att jag INTE ska ta något idag.

Då vi lagt på ringde jag och berättade för dom på IBD-mottagningen, på deras telefonsvarare. Och, strax efter jag lagt på så ringde jourläkaren upp mej.

Han sa då "ta 2 tabletter idag och sedan 3 som vanligt" Han sa att det inte var någon fara om jag idag råkat ta 5 då. Eftersom jag var mer säker på att jag inte tagit alls så var det bättre att råka ta 5 än 0.

Nu har jag satt en lapp på insidan av skåpet där jag har medicinen, och hoppas att jag kommer ihåg att kryssa för att jag tagit.

Det här är första gången på 5 år som jag missat eller inte kommer ihåg... och tyvärr handlar det om minnet och stressen i att ha så mycket i huvet.... eller nåt.

Jag hoppas verkligen att det inte ska bli någon vana att hamna i såna här situationer.

Det är rätt intressant att följa flygtrafiken över Jorden via flightradar24.com, och ibland blir det riktigt spännande.
Som t.ex detta...

KLM flight #KL582 is now returning to Luanda after 2 hours of fuel burning http://t.co/CLDLsZFqI7 pic.twitter.com/wOLh89bER0

— Flightradar24 (@flightradar24) February 14, 2015

...så ska jag då försöka berätta om hur det gick i tisdags då jag träffade min läkare.

Jag vet att det ännu är rätt många som inte fått veta.

Då vi kom fram till Danderyds sjukhus så upptäckte jag ett "betongblock" som ligger på en "glaskur" uppepå taket på ett av husen. Det huset där huvudingången ligger.

Jag sa spontant att det nog är "helikopterplattan" och knäppte en bild.

Vi hittade ingen parkeringsplats den här gången heller, och ställde därför bilen på samma plats som vi ställt den på gången innan.

Då jag kom upp till receptionen så var det samma undersköterska som satt där.
Jag gillar henne. Vet inte varför. Hon bara känns bra, liksom.

Läkarbesöket som i kallelsen uppgavs ta ca 30 minuter blev ett 90 minuter långt möte, då vi pratade om biologiska mediciner, biverkningar, mediciner för benskörheten, min erfarenhet av MR och vad som hände den där dan (5 november 2013) då jag fick så svår panik i MR-kameran.

Jag talade om för läkaren att det väl är "lika bra" att ta bort tarmbiten.

Och, han fixade därför då remisser till ny koloskopi och MR (den öppna på Sabbatsberg den här gången) för kartläggning av läget - hur mycket som är angripet osv.

Och, han skickade också en remiss till avdelningen som ska ta hand om min benskörhet, eftersom jag inte vågar försöka med veckotabletten (pga risken för svåra biverkningar - jag blev verkligen rädd efter imurelen, som jag inte tålde, occh blev så sjuk av).

Han berättade för mej att jag haft Crohn i minst 30-35 år, och att jag (helt naturligtvis) sedan länge förlorat bilden av hur man mår då man mår bra, eftersom jag i stort sett hela livet mått dåligt i någon form.
Min läkare är överläkare och specialist på Crohn, UC, IBS osv, så han vet en hel del, vilket i sej känns tryggt.

Han talade också om att det går att via sjukhuset få kontakt med andra som varit med om samma som jag nu ska vara med om, och som jag skulle kunna få prata med, för att få hjälp inför.

Han sa att operationen tar ca 1 timme från att jag somnar tills jag vaknar och att jag får åka hem efter 2-3 dagar, om allt går som det ska.

Men, han sa också att eftersom jag inte kan fasa ut kortisonet utan att jag då blir sjuk innan jag kommit till noll så kommer dom att få lov att operera med kortisonet på full dos - vilket kommer att bidra till att jag läker långsammare och är skörare.

Han talade om att jag "tappar muskelmassa" pga kortisonet.

Och att sänkan och proteinerna osv visar förhöjda resp. för låga värden pga aktiv inflammation i tarmen.

Och, han talade om att smärtorna och gasandet i magen beror troligen inte på förstoppning, utan på tarmvred. Att tuntarmen, just innan den skadade biten, viker sej (som då man viker en vattenslang för att "stänga av" flödet). Och, effekten blir densamma: Ingenting kan passera - och jag får ONT!

Koloskopin och MR kommer troligen ske inim 3-4 veckor.

Efter det ska vi träffas igen och prata om hur det ser ut (resultatet). Och, sen blir det operation.

Och, jag är nu RÄDD!

Det var i korta drag...
Det blir säkert mer om detta snart igen.

Veckans tema i Fototriss är TRÄD.
För att se flera deltagare, eller för att delta själv, så besöker du Fototriss sajt!   
Gör gärna det!

Här är min triss:

Min mamma önskade sej länge en Japansk blodlönn, och ville ha den på tomten i sommarstugan, i Roslagen.
Men, vartefter åren gick, och mamma började fundera på att sälja stugan, så mattades tankarna på lönnen av.
Jag sa några gånger att jag ville ge henne en. Men, hon sa alltid ifrån då.

Så, i våras, då jag gjorde iordning min blomsterrabatt till minne av min mamma, som förlorade kampen emot hudcancern 9 januari 2014 (på min 50-årsdag), så köpte jag en Japansk blodlönn och planterade den där.

Och, här är den!
Avlövad, förståss, eftersom det nu är vinter.   

För några år sedan fick vi en liten gran som min mamma grävt upp på tomten i sommarstugan, och ville att vi skulle ha här hemma.
Den var då ca 20 cm hög.
Så här stor och fin är den nu.
Och, julen 2014 fick den bli Julgran. (och vi har inte haft "julgransplundring än... "Julen varar fram till Påska", right?)

Jag Älskar den här eken!
Den är gården hjärta.
Tänk om den ändå kunde tala... Vad massa historia om vad som hänt här på gården vi kunde få då.

(Gustav Wasa har ägt den här gården (som så många andra, förståss).
Heliga Birgitta sägs vara född här - eller på granngår'n.)

Jag har stickat raggsockor och liknande och nu skulle jag gärna vilja sticka något närmare STRUMPOR.
Med något mönster i.

Jag vet bara inte riktigt vad...

Nån som kan tipsa om något som är snyggt men ändå inte alldeles för avancerat?

Deltävling 1 av årets Mello går av stapeln ikväll.

Jag har inte hört några låtar än. Och, jag har inte hela startfältet klart för mej.
Men, jag vet en som är min förhandsfavorit!

Den här killen sjunger ihop med en tjej, och jag ÄLSKAR då det mixas rock o opera.

Därför tror jag å dom!

Och, dessutom älskar jag hans sätt att bemöta trollen på!

Man kan alltid ha lite roligt m trollen innan man blockar o raderar dem... ;-) #melfest pic.twitter.com/5uqDq7Wkxp

— Rickard Söderberg ♪♫ (@GayTenor) February 6, 2015

Och, jag har fortfarande inte vant mej!

   
Mamma!    Alltid Saknad