A Life to Live

Direktlänk till inlägg 27 september 2014

Ni kommer att finnas kvar i mitt minne...

Av Livsturisten - 27 september 2014 00:47

Jag minns än idag första mötet med Nokia, en svart liten häst, som bara dök upp bakom oss då vi tog in - vad vi trodde var - sista hästen ur hagen...
Vi visste inte att den lilla svarta tjejen fanns i hagen. Och, då hon plötsligt slöt upp vid min sida, där jag gick bakom sambon och den häst han tog in, så undrade jag till henne "vem är du?".

Hon var så söt... hon märkte att vi tog hennes sista kompis... att vi lämnade grinden öppen (som vi gjorde på den tiden)...och beslutade sej för att helt enkelt följa med till stallet.


Mitt första möte med Nokia's stora matte - som jag minns det - var kort innan deras goldenvalp, Charlie, och min unghund, Balto, ville leka... och Charlies matte verkligen inte ville att Charlie skulle bli lerig.
Lerig var något som Balto, för övrigt, älskade att vara.


Jag minns också hur jag ofta mådde så mycket bättre då vi kom hem, jättetrötta efter lång dag på Hogsta, och då jag nätt och jämnt kunde hålla mej vaken på vägen hem... och vi kom in hemma på gården, stannade vid brevlådan... och vid uppbindningsplatsen stod ofta Nokias lillmatte och log sitt soliga och glada leende och vinkade till oss.

En riktigt liten ängel! Och, jag kände mej genast glad och med mer energi igen.


Jag minns inte exakt vilket år det var som Nokia kom till gården.

Men, mötet mellan Balto och Charlie var nog kanske 2003... då Balto föddes 2002.

Jag minns inte heller vilket år Nokia fick resa till himlen, och då Glitfaxi kom...


Men, jag kommer att minnas dessa personer. För, i mitt hjärta har dom liksom flyttat in.

Och, idag, då Glitfaxi och hans stora matte flyttade, för att bo på en annan gård... så kändes det inte alls lika soligt och glatt som det gjorde dom där kvällarna då man kom hem och möttes av lillmattens leenden.


Alla hästar som jag engagerar mej i släpper jag in i mitt hjärta!

Inte alla människor som kommer i min väg lämnar trevliga fotspår i mitt hjärtas sand.

Men, dessa människor har gjort det!


Jag kommer att minnas er!

Och, sakna er!   

Ha det jättebra på nya stället!

     

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Livsturisten - 26 juli 2019 13:43

Fy vad varmt det är. Just nu är det 42 grader varmt i solen, och vi håller oss inne, i rummet i "vårt" lilla hus. Här är det svalast just nu. Luften har gått ur mej och jag har haft känningar som jag är jätterädd för. Att det kan vara hjärtat. Vi...

Av Livsturisten - 22 maj 2019 22:26

Så många gånger under så många år har denne hästägaren uttryckt så mycket agg emot min sambo, och markerat emot honom, som om hon är förmer än honom. Senast nu i eftermiddags.   Hon ska ALDRIG mer kunna be oss om hjälp!Det är mer än nog!!!   ...

Av Livsturisten - 15 maj 2019 14:04

Nu SKA jag verkligen göra verklighet av min dröm om att min YouTube-kanal ska bli det jag från början ville att den skulle bli!   Härom dan gjorde jag ett första trevande steg och laddade upp en video som jag skapade i ett nytt jätteroligt progra...

Av Livsturisten - 14 februari 2019 10:56

Igår, då jag och sambon höll på att mocka på plattan, där lösdriftsvalackerna äter, så kom den där otrevliga gubben som håller koll åt markägaren. Han gick genast på min sambo i enormt otrevlig tog och beordrade honom att låsa upp elskåpet vid Este...

Av Livsturisten - 8 februari 2019 10:19

Idag kunde jag inte med att gå ut och släppa ut hästar. Mina fötter värker mer o mer för varje dag, och jag kände inte för att offra mina sista krafter på att hjälpa en person som igår hackade på mej för att jag "ropade på fel sätt" istället för att ...

Det här är jag

Hej!
Välkommen att ta del av mina smultronställen  och djungler av brännässlor, på min resa genom livet. 

På tal om vädret:

klart.se

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4 5 6 7
8 9 10
11
12
13
14
15
16
17
18 19
20
21
22
23
24
25 26 27
28
29 30
<<< September 2014 >>>

Omröstning

När skriver Du testamente?
 Mitt i livet, då döden känns avlägsen.
 I samband med att barnen födes.
 I samband med att barnbarnen börjar födas.
 När krämpor gör sej mer och mer tydliga.
 När döden andas i nacken på en, och man inser sin dödlighet.

Senaste inläggen

Besöksstatistik

Kategorier

Arkiv

Minns

Lilypie Angel and Memorial tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

PitaPata Horse tickers

Daisypath Anniversary tickers

Daisypath Anniversary tickers

Med i:


Blogg100 - Ett inlägg om dagen i 100 dagar

 


susnet.nu statistik

Tidigare år

Värt att besöka

Sök i bloggen

RSS

Presentation

Twitter


Ovido - Quiz & Flashcards