Och, Danderydsbor... det är ju bara såna där fisrika människor som tror sej vara förmer än andra... har jag fattat det som, genom folks fördomar...   

Men, vi är ju inte fisrika... och vi döms oftare till motsatsen.

Hur som... efter att alla hästar tagits in på lördagen så åkte vi till Danderyds sjukhus, för att sambon behövde få hjälp på akuten. Den här gången pga den värk han haft i höften sedan ca 1 vecka tillbaka, som under senaste veckan tilltagit mer och mer.

Det blev en lång väntan i ett varmt rum, där jag satt och mådde jättedåligt pga att en äldre dam som låg i ett "bås" en bit bort ropade på hjälp med ynklig och tunn röst... och det hela påminde mej så påtagligt om hur min mamma mådde sista dagarna, på Sös. (jag har fortfarande inte accepterat och godtagit hur illa jag tycker om Sös efter den erfarenheten - det är helt sjukt hur dom behandlade min mamma)

Efter ca 2 timmars väntan (och då jag nästan virkat en hel mössa) så kom den jättetrevliga kvinnliga läkaren och tittade, klämde och lyssnade på sambon.

Hon såg till att en lika trevlig sköterska kom och tog blodprov. Sen fick vi förflytta oss till röntgen.

På röntgen tog det bara några få minuter innan det var sambons tur.

Tillbaka på akuten satt vi en stund i väntrummet och tittade på TV, tills läkaren kom och bad sambon komma (jag satt kvar och virkade). Efter vad sambon sa sen så fanns ingen infektion. Och heller ingen fraktur. Så, gåtan är ännu olöst.

Han fick recept på citodon (eller vad det heter). Och, kvarstår problemer ska han återkomma till akuten, och då magnetröntgas han. (magnetröntgen är stängd på kvällen/natten.)

Vi hoppas nu att läkaren har gissat rätt om att det är muskulärt.